Dialogkompetens i skolans vardag - Publikationer - LTU - Luleå ...

allellt med lärarnas utvecklingsarbete. Vi har varit ömsesidigt beroende av varandra,
mina forskningsfrågor har uppstått ur de frågeställningar som varit centrala
för deltagarna. Det innebar att ett deltagarorienterat perspektiv utvecklades allt
eftersom arbetet pågick. När begreppet aktionsforskning används i relation till
föreliggande studie, innefattas därför olika grader av deltagarorienterade perspektiv.
En grundförutsättning för närhet har varit uppbyggda relationer och ömsesidig
tillit. Detta är, i och för sig, inte unikt i forskningssammanhang men ställs på sin
spets i studier där deltagare och forskare följs åt och samarbetar över tid. Samarbetet
mellan mig och deltagande lärare under detta avhandlingsarbete sträcker sig
från första mötet, fram till de första analyserna i delstudierna. I arbetet med de
slutliga analyserna och de övergripande texterna i avhandlingen (kappan) har inga
deltagare ingått. Att fler personer än den ansvarige forskaren varit involverade i
forskningens genomförande, kan möjligen vara svårt att förstå för forskare som
inte befinner sig i deltagarorienterade sammanhang.
Deltagarna i projektet har använt sig av olika redskap för lärande 7 som alla bygger
på olika former av dialog. I första hand har dialogen; såväl mellan de ingående
lärarna, som mellan lärare, elev och forskare, varit av speciellt intresse att studera.
Grundtanken var att dialogen skulle bidra till handlingar i klassrummet. Handlingarna
var i första hand inriktade mot förbättringar i lärandemiljön. För att förbättringar
som skedde skulle ses ur olika perspektiv, har elevernas medverkan
varit en viktig förutsättning för projektets fortskridande.
Som grund för det praktiska förändringsarbetet samt de tre delstudierna, genomfördes
en förstudie (Wennergren, 2004). Elevernas synpunkter om olika hörseltekniska
lösningar användes som en referens när ytterligare fyra skolor skulle
komma igång med sina förändringsarbeten. Bakom detta låg en viktigt etisk
aspekt. De som kom att beröras av förändringarna, i detta fall brukare av hörselteknisk
utrustning, behövde tidigt få komma till tals 8 . Under tiden för förstudiens
genomförde (2001-03) utformades Dialogprojektet.
7 Redskapen i detta sammanhang var: loggbok, skuggning av varandra i klassrummet, handledning,
litteraturseminarier och ett nätbaserat diskussionsforum. Begreppet skuggning används här
synonymt med klassrumsobservation, den har ett uttalat syfte och genomförs i samråd med en
kollega (se kapitel 4).
8 Projektet har fått godkännande av Forskningsetiska kommittén vid Luleå tekniska universitet
(2002-09-27).
12