Dialogkompetens i skolans vardag - Publikationer - LTU - Luleå ...

Spänningar och konflikter som framkommit handlar mest om förankring innan
start, skolledares delaktighet och organisatoriska frågor. Varken skolledarna eller
organisationen faller inom ramen för denna studies syfte, men eftersom det påtalats
av lärarna och finns med i deras rapporter, kommer jag att ge några exempel
på spänningar som funnits med under vägen. Trots vissa spänningar vill jag poängtera
att alla skolledare var positivt inställda till projektet och nöjda över sitt
beslut att delta. Det som mer konkret gav upphov till irritation gällde skillnader i
villkor mellan skolorna, olika grundförutsättningarna för projektets genomförande
samt skolledarnas olika sätt att vara delaktiga. Skolledarna skulle själva förankra
de grundtankar projektet byggde på. Några efterfrågade en kort miniföreläsning
av mig men i övrigt skedde förankringsprocessen på olika sätt för varje skola.
Därmed kom också deltagarna med helt olika förutsättningar och bakgrund till
den första träffen. Som i så många andra projekt kunde förankringsprocessen ha
varit betydligt längre, legat bättre i fas med den lokala strukturen och skett i en
mer öppen dialog tillsammans med lärarna. Jag kunde också ha varit mer konkret i
kommunikationen med skolledarna för att tydliggöra hur jag såg på förankring,
förförståelse eller delaktighet i processen.
Tre skolor hade regelbundet lokala träffar för att diskutera genomgången litteratur
och för att ta upp olika frågor och erfarenheter kring projektet. Här valde skolledarna
att inte starta upp andra projekt som konkurrerade om tiden. På två av skolorna
var bilden en helt annan, där tillkom nya ledare, projekt som konkurrerade
om tiden startades och det genomfördes endast några enstaka lokala träffar. Lärarna
fick genomföra utvecklingsarbetet mer på egen hand, och i samarbete med sina
elever, än som en angelägenhet för hela skolan. Det bidrog i det ena fallet till att
lärarna sökte trygghet i den nationella gruppen och i det andra fallet att lärarna
sökte trygghet inom projektgruppen på den egna skolan. Att förändringsarbetet
genomfördes på olika villkor påverkade mer det yttre än det inre arbetet. Det
handlar mer om frånvaro av gemensamma reflektioner över läst litteratur, ingen
tid för återkoppling, negativ inställning från övriga skolan samt otydligt engagemang
från skolledarens sida. Inte bara skolledare, utan även kollegor, visade ett
passivt motstånd genom att negligera det som pågick. Aktivt motstånd från andra
lärare förekom också vid några tillfällen. Avundsjuka mellan kollegor tycks enligt
Ohlsson och Salino (2000) inte vara ovanligt i samband med utvecklingsarbete.
Irritationer och trögheter fanns därmed både vertikalt och horisontellt. Utvecklingsambitioner
kan hämmas av tröghet i den egna organisationen och lärare får
då svårare att sprida de erfarenheter som görs (Ohlsson & Salino, 2000). Om samlärande
inom organisationen ska komma till stånd behövs handlingsstrukturer för
var, när eller hur erfarenheter ska kommuniceras. Om den gemensamma reflektio-
48