Impactos socioculturales en el turismo comunitario. Una ... - Pasos
Impactos socioculturales en el turismo comunitario. Una ... - Pasos
Impactos socioculturales en el turismo comunitario. Una ... - Pasos
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
<strong>en</strong> funcionami<strong>en</strong>to. No cu<strong>en</strong>tan con <strong>en</strong>ergía<br />
<strong>el</strong>éctrica, solo un pequeño pan<strong>el</strong> solar. D<strong>en</strong>tro<br />
d<strong>el</strong> área d<strong>el</strong> C<strong>en</strong>tro Turístico se v<strong>en</strong>d<strong>en</strong> artículos<br />
artesanales como blusas tz<strong>el</strong>tales y collares a<br />
base de semillas de árboles y arbustos.<br />
Entre los atractivos turísticos más sobresali<strong>en</strong>tes<br />
se <strong>en</strong>cu<strong>en</strong>tran varias cascadas de difer<strong>en</strong>tes<br />
alturas; la principal es <strong>el</strong> lugar preferido de las<br />
golondrinas (<strong>en</strong> realidad son v<strong>en</strong>cejos que sal<strong>en</strong><br />
a las 5 de la mañana y regresan a las 5 de la tarde),<br />
con un s<strong>en</strong>dero de 3 km que comunica esta<br />
zona con <strong>el</strong> proyecto Poza Po’op Chan. Entre las<br />
actividades turísticas que se pued<strong>en</strong> practicar están<br />
las caminatas, la natación, la observación de<br />
aves (v<strong>en</strong>cejos <strong>en</strong> los amaneceres y atardeceres),<br />
campismo y s<strong>en</strong>derismo interpretativo, además<br />
de las compras de artesanías locales.<br />
El grupo está constituido legalm<strong>en</strong>te, sin embargo<br />
<strong>el</strong> número inicial de los socios ha disminuido,<br />
por difer<strong>en</strong>tes razones, de 23 a 17; <strong>en</strong>tre<br />
esas razones están los bajos ingresos diarios<br />
que obti<strong>en</strong><strong>en</strong> los socios por la operación de los<br />
servicios turísticos, que no alcanzan a cubrir las<br />
necesidades básicas de cada familia, por lo que<br />
han preferido trabajar <strong>en</strong> actividades como la<br />
ganadería ext<strong>en</strong>siva y la agricultura.<br />
El segundo proyecto, d<strong>en</strong>ominado Poza Po’op<br />
Chan (Culebra de petate <strong>en</strong> Tz<strong>el</strong>tal), com<strong>en</strong>zó<br />
a organizarse <strong>en</strong> <strong>el</strong> año 2005, integrado por 6<br />
socios (número equival<strong>en</strong>te <strong>en</strong> familias). Es admid<strong>el</strong><br />
C<strong>en</strong>tre Turístic es v<strong>en</strong><strong>en</strong> articles artesanals<br />
com bruses tz<strong>el</strong>tales i collarets a base de llavors<br />
d’arbres i arbustos.<br />
Entre <strong>el</strong>s atractius turístics més remarcables hi<br />
ha diverses cascades de difer<strong>en</strong>ts altures, la<br />
principal és <strong>el</strong> lloc preferit de les or<strong>en</strong>etes (<strong>en</strong><br />
realitat són falcillots que ix<strong>en</strong> a les cinc d<strong>el</strong><br />
matí i torn<strong>en</strong> a les cinc de la vesprada), amb<br />
una s<strong>en</strong>dera de 3 km que comunica aquesta<br />
zona amb <strong>el</strong> projecte Poza Po’op Chan. Entre<br />
les activitats turístiques que es pod<strong>en</strong> practicar<br />
estan les caminades, la natació, l’observació<br />
d’aus (falcillots <strong>en</strong> les albes i capvespres), campisme<br />
i s<strong>en</strong>derisme interpretatius, a més de les<br />
compres d’artesanies locals.<br />
El grup està constituït legalm<strong>en</strong>t, no obstant això,<br />
<strong>el</strong> nombre inicial d<strong>el</strong>s socis ha disminuït per difer<strong>en</strong>ts<br />
raons, de 23 a 17, <strong>en</strong>tre aquestes estan <strong>el</strong>s<br />
baixos ingressos diaris que obt<strong>en</strong><strong>en</strong> <strong>el</strong>s socis per<br />
la gestió d<strong>el</strong>s serveis turístics, que no arrib<strong>en</strong> a a<br />
cobrir les necessitats bàsiques de cada família i<br />
han preferit treballar <strong>en</strong> activitats com la ramaderia<br />
ext<strong>en</strong>siva i l’agricultura.<br />
El segon projecte, d<strong>en</strong>ominat Poza Po’op Chan<br />
(Colobra de petate <strong>en</strong> tz<strong>el</strong>tal), com<strong>en</strong>çà a<br />
organitzar-se l’any 2005, integrat per 6 socis<br />
(nombre equival<strong>en</strong>t <strong>en</strong> famílies). És administrat<br />
per la Societat Cooperativa «Tsulkaj<strong>el</strong><br />
Pañumil», que vol dir «nova alba» <strong>en</strong> ll<strong>en</strong>gua<br />
maia-ch’ol. Els socis fundadors es dediqu<strong>en</strong><br />
ve’ebal xchi’uk jun snail stun<strong>el</strong>al ta k’abnebal k’usi<br />
yu’un mu’yuk stak’ ta tun<strong>el</strong>. Mu’yuk bu oy slus,<br />
ja’ no’ox jun xch’in sk’ixna-obil k’ak’al. Te ta yut ta<br />
sjoylejal ta o’lil yut xambailil ta stschonik k’usitik k’usi<br />
pambil ta k’obil k’ucha’al sk’u ants tz<strong>el</strong>tal xchi’uk<br />
nats’etik jpasbilik ta sts’unbal te’etik xchi’uk ak’etik.<br />
Te no’ox ta yo’lilal lek’ sk’upin<strong>el</strong> xambailietik to lek’em<br />
no’ox leke ta xich’ ta<strong>el</strong> ep no’ox ts’uemal vo’ yantik<br />
staylej, to muk’ sba sk’oplal ja’ ti yabil to k’upinbil<br />
yu’unik te juxpek’etike (ta m<strong>el</strong><strong>el</strong> no’ox ja’ bik’it mutetik<br />
ta xlok’it ta v’ob ora sakub<strong>el</strong> k’ak’al xchi’uk ta sutil ta<br />
vo’ob ora malk’ak’al), xchi’uk jun chut be ta oxib leva<br />
snamal k’isu ta x-ik’van bat<strong>el</strong> li’e ta jsep osil xchi’uk<br />
te sk’op pas<strong>el</strong> abt<strong>el</strong> ta Nab Po’op Chan. Jech te-oy<br />
te tajinebal k’usitik stak’ pas<strong>el</strong> ta xambalil k’ucha’al<br />
xanav<strong>el</strong>, anil xanav<strong>el</strong>, sk’<strong>el</strong><strong>el</strong> mutetik (bik’it mutetik ta<br />
sakub<strong>el</strong> xchi’uk malk’ak’aletik), jamalala osil xchi’uk<br />
xambalil albil lek sm<strong>el</strong>ol, ja’ to jech te ta sman<strong>el</strong> ta<br />
k’usitik pasbilik ta k’obil te ta parajetik.<br />
Li tsob li’e sm<strong>el</strong>tsanbil lek sm<strong>el</strong>ol ox, ja’uk to’ox jech,<br />
li k’uyepal slikesik te stsob abt<strong>el</strong>etik yalem xa’uk, ta<br />
yantik sj<strong>el</strong>ol slo’ilal, ta oxib xcha’vinik ta vuklajuneb,<br />
te-oyik ta sko yu’un to yalem staik tak’in ta jujun<br />
k’aka’al li abt<strong>el</strong>eeti yu’un ta yak’<strong>el</strong> abt<strong>el</strong>an<strong>el</strong> li yajvil<br />
xambalil, k’usi muj sta ta mak<strong>el</strong> skotol ti k’usitik sk’anik<br />
te ta jujun alab nich’nabil ja jech laj sk’an ch.abtejik ta<br />
yantik abt<strong>el</strong> k’ucha’al ts’un vakax ta jamalal osil xchi’uk<br />
ti sts’unolaj<strong>el</strong>.<br />
Li xchibal sk’op pas<strong>el</strong> abt<strong>el</strong> albil sbi Nab Po’op Chan<br />
(chon ta pop ta tz<strong>el</strong>tal), slikesik ta tsopbail te ta sja’vilal<br />
99 |