15.05.2014 Views

Impactos socioculturales en el turismo comunitario. Una ... - Pasos

Impactos socioculturales en el turismo comunitario. Una ... - Pasos

Impactos socioculturales en el turismo comunitario. Una ... - Pasos

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

formes de manejar les seues situacions, les que<br />

produiran uns resultats satisfactoris per als membres<br />

de les comunitats:<br />

El control y no sólo <strong>el</strong> derecho al uso de estos<br />

recursos económicos, de acuerdo con sus<br />

propias necesidades y sigui<strong>en</strong>do sus propias<br />

lógicas de producción y consumo, repres<strong>en</strong>ta<br />

un paso fundam<strong>en</strong>tal para la concreción de<br />

cualquier mod<strong>el</strong>o autonómico. (2006: 34-35)<br />

Si <strong>el</strong> turisme <strong>en</strong> aquesta zona s’haguera des<strong>en</strong>volupat<br />

a través d’ag<strong>en</strong>ts externs que controlar<strong>en</strong><br />

<strong>el</strong> capital i <strong>el</strong> mercat, <strong>el</strong>s resultats repetiri<strong>en</strong> <strong>el</strong><br />

mod<strong>el</strong> tantes vegades vist d’explotació de pobles<br />

originaris, <strong>en</strong> <strong>el</strong> qual <strong>el</strong>s autèntics posseïdors de<br />

la terra acabari<strong>en</strong>, <strong>en</strong> aquest cas, malv<strong>en</strong><strong>en</strong>t-la<br />

i treballant al servei d’inversionistes i tour operadors,<br />

dep<strong>en</strong><strong>en</strong>t de sous mínims i estacionals,<br />

al mateix temps que r<strong>el</strong>egant les seues activitats<br />

productives tradicionals.<br />

El turisme té molt a veure amb la interactivitat<br />

cultural a què <strong>en</strong>s referíem anteriorm<strong>en</strong>t, promou<br />

<strong>el</strong> contacte <strong>en</strong>tre grups de cultures difer<strong>en</strong>ts, a<br />

partir d<strong>el</strong> qual <strong>el</strong>s turistes deman<strong>en</strong> i <strong>el</strong>s resid<strong>en</strong>ts<br />

ofereix<strong>en</strong>, tots <strong>el</strong>ls motivats, <strong>en</strong> aquesta s<strong>el</strong>va,<br />

p<strong>el</strong>s atractius d’un medi molt específic <strong>en</strong> <strong>el</strong><br />

qual la naturalesa, <strong>el</strong> patrimoni cultural històric i<br />

l’actual result<strong>en</strong> ser factors de vital importància<br />

<strong>en</strong> <strong>el</strong> viatge. Els vestigis d<strong>el</strong> passat, que <strong>el</strong>s turistes<br />

pod<strong>en</strong> visitar <strong>en</strong> aquesta zona, no han deixat<br />

de t<strong>en</strong>ir significat per als habitants, sobretot <strong>el</strong>s<br />

k’ebil no’ox ta v<strong>en</strong>tainbil ta chonol k’ulejal j-abt<strong>el</strong>etik<br />

mu’yuk o’takinbilik jtsep osil.<br />

Ta t’un<strong>el</strong> li k’uxi snopbesm<strong>el</strong>ol li Migu<strong>el</strong> A. Bartolome,<br />

ja’ stuk’il ta mek li’e stal<strong>el</strong>ik ta stij<strong>el</strong> li sk’oplalik,<br />

li k’usi slok’esik jujunik k’ot<strong>el</strong> yabt<strong>el</strong>ik kuxet yo’onik<br />

sv<strong>en</strong>ta li snitilulik li ta bats’i jteklumetike.<br />

Li smak<strong>el</strong> xchi’uk mo’oj no’ox li stuk’il ta stun<strong>el</strong><br />

ta le’ike k’usitik oy ta abt<strong>el</strong>al stak’inik, ta sko’olal<br />

xchi’uk yu’nik ta stun<strong>el</strong> xchi’uk yich’obeik yu’un<br />

stukik snop<strong>el</strong> lek ta ts’unobil xchi’uk slajin<strong>el</strong>,<br />

jtsoba<strong>el</strong> jun yok tsot sk’oplal sv<strong>en</strong>ta ta tsatsal lo’il<br />

ta k’usuk no’ox yilobil svu’emalik. (2006:34-35)<br />

Ja’ li xambalil li’e ta jtsep osil iyich’uk xch’ies<strong>el</strong> ta<br />

xchi’uk ta jot-o talem j-abt<strong>el</strong>etik k’usi ta spajesik<br />

jechuk li stunes<strong>el</strong> tak’in chi’uk li ch’ivit, li slekil to<strong>el</strong>al<br />

taj pasik ta ach’ li yilobil to ep xa v<strong>el</strong>ta ilbil ta slajesik<br />

ta j-abt<strong>el</strong>anik ta jujun bats’iteklumetik, ta k’usi li bats’ie<br />

viniketik ta balumilej xlaik no’ox, ta li’e sm<strong>el</strong>ol, sk’<strong>el</strong>an<br />

xchonik xchi’uk x-abtejik ta sto’olalik ta jpas kanaletik<br />

xchi’uk tour j-abt<strong>el</strong>etik, tsakalik no’ox ta bik’tal sto’olik<br />

xchi’uk oy no’ox yorail, ta ja’ no’ox oxil noxtok k’usi<br />

xet’esik skotol stij<strong>el</strong> abt<strong>el</strong>al ta st’unobaj<strong>el</strong> ta kuslejalik.<br />

Li xambalil yich’o ta muk’ ep xchi’uk li kapvotsbail<br />

kuxlejal k’usi laj kalbetik sm<strong>el</strong>ol ba’ay to’ox, pas<br />

yal<strong>el</strong> li tajbail xchi’uk yan kuxlejaltik, bu li xamviletik<br />

sk’anik xchi’uk li naklometike chak’ik tal<strong>el</strong>, skotol<br />

le’ike v<strong>en</strong>tainvilik, li’e ta te’tik, xchi’uk lekik xk’upin<strong>el</strong><br />

ta jun o’lil sa’obil ta k’usi li stal<strong>el</strong> balumil, li yajval<br />

slo’ilal kuxlejal xchi’uk li k’alal slok’esba jun skoj ta<br />

ep stu k’al ta xanav<strong>el</strong>. Li yilobil ta vo’nejetik, k’usi li<br />

Sigui<strong>en</strong>do la línea de las reflexiones d<strong>el</strong> antropólogo<br />

Migu<strong>el</strong> A. Bartolomé, son precisam<strong>en</strong>te<br />

estas formas de manejar sus situaciones, las que<br />

producirán unos resultados satisfactorios para los<br />

miembros de las comunidades:<br />

El control y no sólo <strong>el</strong> derecho al uso de estos<br />

recursos económicos, de acuerdo con sus<br />

propias necesidades y sigui<strong>en</strong>do sus propias<br />

lógicas de producción y consumo, repres<strong>en</strong>ta<br />

un paso fundam<strong>en</strong>tal para la concreción de<br />

cualquier mod<strong>el</strong>o autonómico (2006: 34-35).<br />

Si <strong>el</strong> <strong>turismo</strong> <strong>en</strong> esta zona se hubiera desarrollado<br />

a través de ag<strong>en</strong>tes externos que controlaran<br />

<strong>el</strong> capital y <strong>el</strong> mercado, los resultados repetirían<br />

<strong>el</strong> mod<strong>el</strong>o tantas veces visto de explotación de<br />

pueblos originarios, <strong>en</strong> <strong>el</strong> que los auténticos<br />

poseedores de la tierra terminarían, <strong>en</strong> este caso,<br />

malv<strong>en</strong>diéndola y trabajando al servicio de<br />

inversionistas y tour operadores, dep<strong>en</strong>di<strong>en</strong>do<br />

de su<strong>el</strong>dos mínimos y estacionales, al mismo<br />

tiempo que r<strong>el</strong>egando sus actividades productivas<br />

tradicionales.<br />

El <strong>turismo</strong> ti<strong>en</strong>e mucho que ver con la interactividad<br />

cultural a la que nos referíamos anteriorm<strong>en</strong>te,<br />

promueve <strong>el</strong> contacto <strong>en</strong>tre grupos de culturas<br />

difer<strong>en</strong>tes, donde los turistas demandan y<br />

los resid<strong>en</strong>tes ofertan, todos <strong>el</strong>los motivados, <strong>en</strong><br />

esta s<strong>el</strong>va, por los atractivos de un medio muy<br />

específico <strong>en</strong> <strong>el</strong> que la naturaleza, <strong>el</strong> patrimonio<br />

cultural histórico y <strong>el</strong> actual resultan ser factores<br />

61 |

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!