15.05.2014 Views

Impactos socioculturales en el turismo comunitario. Una ... - Pasos

Impactos socioculturales en el turismo comunitario. Una ... - Pasos

Impactos socioculturales en el turismo comunitario. Una ... - Pasos

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

participación de las secretarías y organismos<br />

d<strong>el</strong> gobierno federal que apoyan proyectos<br />

de desarrollo turístico <strong>en</strong> las zonas rurales e<br />

indíg<strong>en</strong>as. (SECTUR, 2007: 33)<br />

Amb aquesta declaració <strong>el</strong> govern mexicà pretén<br />

incorporar <strong>el</strong>s pobles i les comunitats indíg<strong>en</strong>es<br />

al des<strong>en</strong>volupam<strong>en</strong>t econòmic, social i cultural<br />

a través d<strong>el</strong> turisme, amb <strong>el</strong> respecte a les seues<br />

tradicions històriques, <strong>el</strong> seu patrimoni cultural<br />

i natural. No obstant això, la realitat és distinta,<br />

existeix<strong>en</strong> comunitats indíg<strong>en</strong>es on <strong>el</strong> turisme<br />

ha g<strong>en</strong>erat conflictes socials de manera interna i<br />

externa.<br />

D’altra banda, <strong>el</strong>s principis d<strong>el</strong> turisme sost<strong>en</strong>ible,<br />

específicam<strong>en</strong>t <strong>el</strong> sociocultural, estableix que <strong>el</strong><br />

turisme ha de ser un mitjà per a la compr<strong>en</strong>sió<br />

mútua i <strong>el</strong> fom<strong>en</strong>t de la r<strong>el</strong>ació intercultural <strong>en</strong>tre<br />

<strong>el</strong>s difer<strong>en</strong>ts pobles d<strong>el</strong> món:<br />

El mod<strong>el</strong>o sost<strong>en</strong>ible constituye todavía<br />

una minoría. Se basa <strong>en</strong> los principios de<br />

desarrollo sust<strong>en</strong>table de la preservación d<strong>el</strong><br />

patrimonio cultural y natural, <strong>en</strong> las singularidades<br />

y particularidades d<strong>el</strong> territorio, lo cual<br />

se convierte <strong>en</strong> protagonista de la oferta y <strong>en</strong><br />

la calificación y diversificación d<strong>el</strong> producto<br />

turístico, por oposición al concepto de masificación.<br />

(CARETO Y LIMA, 2006: 58)<br />

Aquesta visió d<strong>el</strong> turisme sost<strong>en</strong>ible hauria<br />

d’adoptar-se <strong>en</strong> les polítiques turístiques d<strong>el</strong>s països<br />

emerg<strong>en</strong>ts per a convertir aquesta activitat econò-<br />

Xchi’uk li albil sm<strong>el</strong>ol li ajvalil ta México chak’ ts’ak<br />

yochemalik li teklumetik xchi’uk li kalpuyetik bats’i<br />

vinik-antsetik ta xch’i<strong>el</strong>al tak’in, tsoplemal vinikantsetik<br />

xchi’uk kuxlejal ta v<strong>en</strong>ta xambalil xchi’uk<br />

ich’<strong>el</strong> ta muk’ li kuxlejal lo’iltaj<strong>el</strong> k’op, yu’unik<br />

yajval kuxlejal xchi’uk stal<strong>el</strong>. Mu’ pojbil, ta sm<strong>el</strong><strong>el</strong>al<br />

ja’ sj<strong>el</strong><strong>el</strong>, oy kuxij<strong>el</strong> kalpuyetik bats’i vinik-antsetik ta<br />

k’usi li xambalil oy xa spasoj k’opetik ta tsoplemal<br />

ta stal<strong>el</strong> ta yutil xchi’uk jot-o talem.<br />

Ta yan to’ox sk’oplal, li slikebalik ta xambalil yikosba,<br />

ts’ib yich’o be sm<strong>el</strong>ol lek stsoplemal kuxlejal<br />

yalobej sm<strong>el</strong>ol k’usi li xambalil sk’an stun ta o’lil<br />

sv<strong>en</strong>ta li a’y<strong>el</strong>batik no’ox xchi’uk li slikes ta snupobil<br />

stal<strong>el</strong> nitil kuxlejal xchi’uk li yantik teklumetik ta<br />

sp’ej<strong>el</strong> balumil.<br />

Li yilobil yiko-sbatal volbail oy to jun sjutukal.<br />

Yich’o yipal ta slikebalik ta xchi’<strong>el</strong>al lek k’oplal<br />

abt<strong>el</strong> ta xchavij<strong>el</strong> ta yajval kuxlejal xchi’uk stal<strong>el</strong>,<br />

li ta yech’omaletik xchi’uk yan-oik ta joyjoy<br />

balumil ta k’ux-<strong>el</strong>an ja’ sj<strong>el</strong>umtasik ta j-abt<strong>el</strong>etik<br />

snop<strong>el</strong> ta tsul<strong>el</strong> sk’<strong>el</strong>obil yabt<strong>el</strong>ik xchi’uk li sk’<strong>el</strong><strong>el</strong><br />

abt<strong>el</strong> xchi’uk jejtos kuxlejalik ta k’usitik xambalil,<br />

ta jmakvanej ta snopobil ta smuk’ebtasobil<br />

ju’no’ox. (CARETO Y LIMA, 2006: 58)<br />

Li’e sk’<strong>el</strong>ojibal ta xambalil yiko-sba sk’an<br />

snablej sba ta yipalik snopobil taj li jlumetik<br />

anil sk’oplalik sv<strong>en</strong>ta sj<strong>el</strong>ubtas<strong>el</strong> li’e stij<strong>el</strong> abt<strong>el</strong><br />

tak’in ta jun sj<strong>el</strong>obil sm<strong>el</strong>ol ta xchi’<strong>el</strong>al, yu’un<br />

k’usi chak’ jun tavan ta yoch<strong>el</strong> tak’in alab<br />

nich’nabil ta jujun li bats’i teklumetike xchi’uk<br />

turísticos, incluy<strong>en</strong>do <strong>turismo</strong> de naturaleza,<br />

<strong>turismo</strong> rural y <strong>turismo</strong> de av<strong>en</strong>tura, con la<br />

participación de las secretarías y organismos<br />

d<strong>el</strong> gobierno federal que apoyan proyectos<br />

de desarrollo turístico <strong>en</strong> las zonas rurales e<br />

indíg<strong>en</strong>as. (SECTUR, 2007: 33)<br />

Con esta declaración <strong>el</strong> gobierno mexicano<br />

pret<strong>en</strong>de incorporar los pueblos y las comunidades<br />

indíg<strong>en</strong>as al desarrollo económico, social<br />

y cultural a través d<strong>el</strong> <strong>turismo</strong>, respetando sus<br />

tradiciones históricas, su patrimonio cultural y<br />

<strong>el</strong> natural. Sin embargo la realidad es distinta;<br />

exist<strong>en</strong> comunidades indíg<strong>en</strong>as <strong>en</strong> las que <strong>el</strong> <strong>turismo</strong><br />

ha g<strong>en</strong>erado conflictos sociales de manera<br />

interna y externa.<br />

Por otro lado, los principios d<strong>el</strong> <strong>turismo</strong> sost<strong>en</strong>ible,<br />

específicam<strong>en</strong>te <strong>el</strong> sociocultural, establec<strong>en</strong><br />

que <strong>el</strong> <strong>turismo</strong> debe ser un medio para la compr<strong>en</strong>sión<br />

mutua y <strong>el</strong> fom<strong>en</strong>to de la r<strong>el</strong>ación intercultural<br />

<strong>en</strong>tre los distintos pueblos d<strong>el</strong> mundo.<br />

El mod<strong>el</strong>o sost<strong>en</strong>ible constituye todavía<br />

una minoría. Se basa <strong>en</strong> los principios de<br />

desarrollo sust<strong>en</strong>table de la preservación d<strong>el</strong><br />

patrimonio cultural y natural, <strong>en</strong> las singularidades<br />

y particularidades d<strong>el</strong> territorio, lo cual<br />

se convierte <strong>en</strong> protagonista de la oferta y <strong>en</strong><br />

la calificación y diversificación d<strong>el</strong> producto<br />

turístico, por oposición al concepto de masificación.<br />

(CARETO Y LIMA, 2006: 58)<br />

35 |

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!