Impactos socioculturales en el turismo comunitario. Una ... - Pasos
Impactos socioculturales en el turismo comunitario. Una ... - Pasos
Impactos socioculturales en el turismo comunitario. Una ... - Pasos
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
7<br />
IMPACTES SOCIOCULTURALS DE LA GESTIÓ<br />
DEL TURISME EN LES<br />
COMUNITATS DE LA SELVA LACANDONA<br />
LES CULTURES SEMPRE estan <strong>en</strong> transformació, <strong>en</strong><br />
cas contrari desapareixeri<strong>en</strong>; es van modificant<br />
cada cert temps amb nous <strong>el</strong>em<strong>en</strong>ts,<br />
producte de la reflexió sobre <strong>el</strong> propi grup i <strong>el</strong><br />
seu <strong>en</strong>torn, així com d<strong>el</strong>s contactes amb altres<br />
grups. Ara bé, si <strong>el</strong>s canvis no sorgeix<strong>en</strong> de les<br />
mateixes comunitats, si s’impos<strong>en</strong> des de fora,<br />
les propostes pod<strong>en</strong> fracassar; no obstant això,<br />
<strong>el</strong>s projectes de turisme comunitari <strong>en</strong> la S<strong>el</strong>va<br />
Lacandona han sorgit d<strong>el</strong>s mateixos pobladors<br />
d<strong>el</strong> lloc, i estan des<strong>en</strong>volupant-se amb <strong>el</strong> seu esforç,<br />
per això t<strong>en</strong><strong>en</strong> moltes possibilitats d’arribar<br />
a ser un bon motor de des<strong>en</strong>volupam<strong>en</strong>t local,<br />
sempre que l’interès d<strong>el</strong>s involucrats no decaiga,<br />
continu<strong>en</strong> amb la diversificació <strong>en</strong> la producció<br />
i es mantinga <strong>el</strong> suport de diverses institucions<br />
tant a niv<strong>el</strong>l econòmic com formatiu.<br />
Partim d<strong>el</strong> fet que <strong>en</strong> tots <strong>el</strong>s grups de la zona<br />
se segueix parlant la ll<strong>en</strong>gua materna, aqu<strong>el</strong>la a<br />
través de la qual es transmet<strong>en</strong> <strong>el</strong>s trets culturales<br />
que conform<strong>en</strong> la id<strong>en</strong>titat; molts ancians i<br />
algunes dones ni tan sols parl<strong>en</strong> l’espanyol; no<br />
obstant això, <strong>en</strong> les escoles <strong>el</strong>s xiquets no sol<strong>en</strong><br />
estudiar <strong>en</strong> la seua ll<strong>en</strong>gua, ja que la majoria d<strong>el</strong>s<br />
mestres o no són indíg<strong>en</strong>es o, <strong>en</strong> cas de ser-ho,<br />
pertany<strong>en</strong> a ètnies difer<strong>en</strong>ts. A llarg termini<br />
7<br />
SNA’OBIL STSOPLEMAL KUXLEJALTIK TA<br />
SK’ANEL TE XAMBALIL TA BATS’I LUMALIL TE<br />
TA TE’TIKAL YOSILAL LAKANTONETIK<br />
LI KUXLEJALIL SKOTOL NO’OX ora sm<strong>el</strong>tsan sba,<br />
te ma’uk jechuke te no’ox sch’aybat<strong>el</strong>; ja’<br />
ta yanesba ta jujun yu’ilal osil xchi’uk<br />
yach’ikil skotol k’usitik oy sta bat<strong>el</strong>ej, ja’ k’usitik<br />
te snop<strong>el</strong> ta jtsop xchi’uk sjoyebal, jechk’ucha’al<br />
ta smats’an<strong>el</strong>eitk xchi’uk yantik jtsopbaj<strong>el</strong>. Jech<br />
tanae, ja’ li sj<strong>el</strong><strong>el</strong>ik mo’oj xlok’ te no’ox ta stukit<br />
li kalpuyetike, ja’ ta sujvanik ta pana no’ox, ta<br />
yach’ubtasobil k’op ja’ me chopol ta xlok’, mu’<br />
pojbil, ta sk’op spas<strong>el</strong> abt<strong>el</strong> ta kalpuy xambalil<br />
ta te’tikal yosilal lakantonetik, te no’ox vi’naj ta<br />
stukit li jnaklometike ta yavil, xchi’uk li’e yikal<br />
smuk’itasil yi’pal yabt<strong>el</strong>ik, ja’ jech-o ep tanavanetik<br />
ta xk’otik ta spaik jun spukies<strong>el</strong> te xch’i<strong>el</strong>al<br />
paraje, skotol ora xchi’uk bak’in ta stun<strong>el</strong> yu’unik<br />
te jpas abt<strong>el</strong>etike mo’oj sts’u’, ak’ome x-abtejik<br />
xchi’uk te sj<strong>el</strong>tos kuxlejalil ta sp’oles<strong>el</strong> xchi’uk<br />
spasik to koltaj<strong>el</strong> te yantik smuk’ul naetik ta staylej<br />
tak’in k’ucha’al chanubtasvan<strong>el</strong>etik.<br />
Ta xet’esik k’usi ta skotolik ti jtsop ta sjoyjoy ta<br />
xk’opojikto ta sk’op bats’i jnaklometik, ja’ te bu<br />
x-tun ta yech’es<strong>el</strong> ta lek te y<strong>el</strong>ovil kuxlejalil k’usi<br />
yich’osba te ko’olalil; ep moletik xchi’uk junchib<br />
antsetik mo’oj x-k’opojikta ta kaxlan k’op;<br />
mu’ jech, te ta snail chanobvunej te ololetike<br />
mo’oj xchanik vun ta sk’opik, yu’un te skotolik li<br />
IMPACTOS SOCIOCULTURALES DE LA<br />
GESTIÓN DEL TURISMO EN LAS<br />
COMUNIDADES DE LA SELVA LACANDONA<br />
LAS CULTURAS SIEMPRE están <strong>en</strong> transformación,<br />
de lo contrario desaparecerían; se van modificando<br />
cada cierto tiempo con nuevos<br />
<strong>el</strong>em<strong>en</strong>tos, producto de la reflexión sobre <strong>el</strong> propio<br />
grupo y su <strong>en</strong>torno, así como de los contactos<br />
con otros grupos. Ahora bi<strong>en</strong>, si los cambios<br />
no surg<strong>en</strong> de las mismas comunidades, si se<br />
impon<strong>en</strong> desde fuera, las propuestas pued<strong>en</strong><br />
fracasar; sin embargo, los proyectos de <strong>turismo</strong><br />
<strong>comunitario</strong> <strong>en</strong> la S<strong>el</strong>va Lacandona han surgido<br />
de los mismos pobladores d<strong>el</strong> lugar y están desarrollándose<br />
con su esfuerzo, por <strong>el</strong>lo ti<strong>en</strong><strong>en</strong> muchas<br />
posibilidades de llegar a ser un bu<strong>en</strong> motor<br />
de desarrollo local, siempre y cuando <strong>el</strong> interés<br />
de los involucrados no decaiga, continú<strong>en</strong> con la<br />
diversificación <strong>en</strong> la producción y se mant<strong>en</strong>ga<br />
<strong>el</strong> apoyo de diversas instituciones, tanto a niv<strong>el</strong><br />
económico como formativo.<br />
Partimos de que <strong>en</strong> todos los grupos de la zona<br />
se sigue hablando la l<strong>en</strong>gua materna, aqu<strong>el</strong>la<br />
a través de la que se transmit<strong>en</strong> los rasgos<br />
culturales que conforman la id<strong>en</strong>tidad; muchos<br />
ancianos y algunas mujeres ni siquiera hablan <strong>el</strong><br />
español; sin embargo, <strong>en</strong> las escu<strong>el</strong>as, los niños<br />
no su<strong>el</strong><strong>en</strong> estudiar <strong>en</strong> su l<strong>en</strong>gua, ya que la mayoría<br />
de los maestros o no son indíg<strong>en</strong>as o, <strong>en</strong> caso<br />
7<br />
145 |