Impactos socioculturales en el turismo comunitario. Una ... - Pasos
Impactos socioculturales en el turismo comunitario. Una ... - Pasos
Impactos socioculturales en el turismo comunitario. Una ... - Pasos
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Comisión Nacional Forestal (CONAFOR), Comisión<br />
Nacional para <strong>el</strong> Desarrollo de los Pueblos<br />
Indíg<strong>en</strong>as (CDI) y <strong>el</strong> Proyecto de Desarrollo<br />
Social Integrado y Sost<strong>en</strong>ible (PRODESIS) ti’ u<br />
yantiko’ baykin ma’ tsoy, a he’ pachi antbi ti’<br />
u kahar naachi ts’ur. Bexi’ tian Na Bolom yete<br />
Conservación Internacional.<br />
Ti’ u yantik u kaxtik bihk ku hok’o tak’in, bihk ku<br />
karantik k’ax yete bihk ma’ u ts’ikir u boho’ tuba<br />
kaha’ ich u k’ax hach winik, uh wesi Chiapas,<br />
yok’o Secretaría de Desarrollo Turístico (behe’<br />
Secretaría de Turismo ti’ hwes Chiapas), ku<br />
chunik u metik oxp’e meaho’ ti’ naachi ts’ur ich<br />
oxp’e meh<strong>en</strong> kahar u k’aba’ C<strong>en</strong>tros Turísticos de<br />
Contactos con la Naturaleza: a Escudo Jaguar ich<br />
Frontera Corozal tian yok’o u lu’um Ocosingo, Sna<br />
Ajaw tian ich Agua Clara ich Salto de Agua yete<br />
Ara Macao ich Reforma Agraria tian yok’o u lu’um<br />
Marqués de Comillas (lahi’ yani ka’chik a Ocosingo<br />
ich u yaxk’in tuk’in chunba a mea, 1997).<br />
A hach winiko’ bek bix Metzabok, Nahá y<br />
Lacanjá Chansayab, ku tsikbatik tu’ kaha’ neh<br />
k’axba ma’ bay uchik, ku ya’ariko’ ne ya’p ku<br />
ch’akiko’ che’ ti’ u ts’<strong>en</strong>tik u wakax a ch<strong>en</strong> kaho’<br />
lahi’ Tz<strong>el</strong>tales, Ch’oles, Tojolabales y Tzotziles<br />
tiano’ xok’o ich u k’ax hach winik a ch<strong>en</strong> kaho’<br />
lahi’ mok ku ne kraxmetik a k’ax ku lah ch’akik<br />
ne ya’p che’ ch<strong>en</strong> yok’o wakax.<br />
che tyi siglo XX, tsa’ ix kajiyob tyi majl<strong>el</strong> ya’<br />
tyi matye’<strong>el</strong>, ya’ baki tsa’ kaji ipäsob ibä jiñi<br />
xchumtyälob. Jiñi ñaxambä bajche’ prontera<br />
echeverria (kämbilbä wäle protera corozal)<br />
cha’añ lakpi’älob yujilobä ty’añ tyi ch’ol,<br />
tyilemo’bä baki jachbä lumaläl tyi jol (norte)<br />
matye’<strong>el</strong>; tyi icha’p’<strong>el</strong><strong>el</strong> jiñäch Manu<strong>el</strong> V<strong>el</strong>azco<br />
Suárez (kämbilbä wäle tsijib palestina) cha’añ<br />
lak piälob yujilobä ty’añ tyi ts<strong>el</strong>tal lok’emobä<br />
tyil<strong>el</strong> tyi jolmatye’<strong>el</strong> yik’oty tyi bäjlib k’iñ ya’ tyi<br />
matye’<strong>el</strong> lacandona.<br />
Tyi yambä, ya’ añob jiñi xk’<strong>el</strong>oj<strong>el</strong>ob cha’añ yomob<br />
abi ijisañob jiñi wokol tsa’ ixbä lajkälä che’<br />
bajche’ Comisión Nacional de Áreas Naturales<br />
Protegidas (CONANP), Comisión Nacional<br />
Forestal (CONAFOR), Comisión Nacional para <strong>el</strong><br />
Desarrollo de los Pueblos Indíg<strong>en</strong>as (CDI) yik’oty<br />
bajche’ Proyecto de Desarrollo Social Integrado<br />
y Sost<strong>en</strong>ible (PRODESIS) ili iyujtyibal tsa’ im<strong>el</strong>e<br />
jiñi Unión Europea. Jiñi cha’añ mi laktyaj ka’bäl<br />
much’chokobilobä mach bä año’bik tyi yumal<br />
che’ bajche’ nabolom yik’oty conservación internacional,<br />
yik’oty yañtyakbä .<br />
Cha’añ mi iyäk’ jump’ej ilok’ib wokol tyi tyak’iñ<br />
ambi<strong>en</strong>tales y sociales Wolibä iletyojiñob<br />
lakpi’älob chumulobä ya’ tyi matye’<strong>el</strong> lacandona<br />
jiñi yumäl cha’añ chyapas, bajche’ jiñi Secretaría<br />
de Desarrollo Turístico (kämbil wälej secretaria<br />
cha’an yumäl tyi chyapas tsa tyejchij im<strong>el</strong> uxchajp<br />
chajpaya xk’<strong>el</strong>oñ<strong>el</strong> tsa’ im<strong>el</strong>e bajche’ yojlil<br />
te sb<strong>el</strong>al muk’ul ja’ Usumacinta, ja’ tuun yu’unik<br />
m<strong>el</strong><strong>el</strong> ja’ oranax kuchotik ba<strong>el</strong> yu’un te takin<br />
te’etik ta ja’ ta sk’aal<strong>el</strong> ja’al jich ya yich’ik ta ta<strong>el</strong><br />
ta T<strong>en</strong>osique, ja’ ya stikunik ba<strong>el</strong> ta Inglaterra te<br />
te’etike. K’alal ayin ta ajwalil Luis Echeverría, ta<br />
slajibal tab jo’jo’winik ja’wil (década de los 70’s<br />
d<strong>el</strong> siglo XX), le’ jajch’ ba<strong>el</strong> ta kuxin<strong>el</strong> ta muk’ul<br />
ja’mal tsobol winik antsetik jich pastaj cha’ tsojb<br />
naetik-a. Frontera Echeverría (yo’tik Frontera Corozal),<br />
ta sbabial ch’oletik te jajch’emik ta swa’<strong>el</strong><br />
muk’ul ja’mal te ma’ch’atik bajt’ik ta kuxin<strong>el</strong> le-a;<br />
ja’nix jich ta Manu<strong>el</strong> V<strong>el</strong>asco Suárez (yo’tik Nueva<br />
Palestina) te xche’bal winik antsetik Ts<strong>el</strong>tal<br />
talemik ta cha’oxchajp jol lumetik ayinemik ta<br />
swa’<strong>el</strong> sok banti xch’aybe<strong>el</strong> k’aal yu’un te toyem<br />
te’ak’ ja’maletik ta slumal kab<strong>en</strong>aletik.<br />
Ja’nix jich, ay cha’ox tsojb Muk’ul Naetik te<br />
yot’an xchapik lek te k’opetik te la yich’ix ak’<strong>el</strong> ta<br />
na’<strong>el</strong> stojol bit’il te Comisión Nacional de Áreas<br />
Naturales Protegidas (CONANP), Comisión Nacional<br />
Forestal (CONAFOR), Comisión Nacional<br />
para <strong>el</strong> Desarrollo de los Pueblos Indíg<strong>en</strong>as (CDI)<br />
sok te Proyecto de Desarrollo Social Integrado y<br />
Sost<strong>en</strong>ible (PRODESIS), te slajibal ja’ koytaybil<br />
yu’un te Unión Europea. Ja’ nix jich, stik’ojik sba<br />
te tsoblej sbiil Na Bolom, Conservación Internacional,<br />
sok yantik.<br />
Yu’un jich stak’ yich’ lejbey<strong>el</strong> bit’il yich’ chap<strong>el</strong><br />
te sk’oplal tak’in, k’inal sok lum te yakal yil<strong>el</strong> te<br />
naklejetik ta toyem te’ak’ ja’maletik ta slumal ka-<br />
| 82