15.05.2014 Views

Impactos socioculturales en el turismo comunitario. Una ... - Pasos

Impactos socioculturales en el turismo comunitario. Una ... - Pasos

Impactos socioculturales en el turismo comunitario. Una ... - Pasos

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

Comisión Nacional Forestal (CONAFOR), Comisión<br />

Nacional para <strong>el</strong> Desarrollo de los Pueblos<br />

Indíg<strong>en</strong>as (CDI) y <strong>el</strong> Proyecto de Desarrollo<br />

Social Integrado y Sost<strong>en</strong>ible (PRODESIS) ti’ u<br />

yantiko’ baykin ma’ tsoy, a he’ pachi antbi ti’<br />

u kahar naachi ts’ur. Bexi’ tian Na Bolom yete<br />

Conservación Internacional.<br />

Ti’ u yantik u kaxtik bihk ku hok’o tak’in, bihk ku<br />

karantik k’ax yete bihk ma’ u ts’ikir u boho’ tuba<br />

kaha’ ich u k’ax hach winik, uh wesi Chiapas,<br />

yok’o Secretaría de Desarrollo Turístico (behe’<br />

Secretaría de Turismo ti’ hwes Chiapas), ku<br />

chunik u metik oxp’e meaho’ ti’ naachi ts’ur ich<br />

oxp’e meh<strong>en</strong> kahar u k’aba’ C<strong>en</strong>tros Turísticos de<br />

Contactos con la Naturaleza: a Escudo Jaguar ich<br />

Frontera Corozal tian yok’o u lu’um Ocosingo, Sna<br />

Ajaw tian ich Agua Clara ich Salto de Agua yete<br />

Ara Macao ich Reforma Agraria tian yok’o u lu’um<br />

Marqués de Comillas (lahi’ yani ka’chik a Ocosingo<br />

ich u yaxk’in tuk’in chunba a mea, 1997).<br />

A hach winiko’ bek bix Metzabok, Nahá y<br />

Lacanjá Chansayab, ku tsikbatik tu’ kaha’ neh<br />

k’axba ma’ bay uchik, ku ya’ariko’ ne ya’p ku<br />

ch’akiko’ che’ ti’ u ts’<strong>en</strong>tik u wakax a ch<strong>en</strong> kaho’<br />

lahi’ Tz<strong>el</strong>tales, Ch’oles, Tojolabales y Tzotziles<br />

tiano’ xok’o ich u k’ax hach winik a ch<strong>en</strong> kaho’<br />

lahi’ mok ku ne kraxmetik a k’ax ku lah ch’akik<br />

ne ya’p che’ ch<strong>en</strong> yok’o wakax.<br />

che tyi siglo XX, tsa’ ix kajiyob tyi majl<strong>el</strong> ya’<br />

tyi matye’<strong>el</strong>, ya’ baki tsa’ kaji ipäsob ibä jiñi<br />

xchumtyälob. Jiñi ñaxambä bajche’ prontera<br />

echeverria (kämbilbä wäle protera corozal)<br />

cha’añ lakpi’älob yujilobä ty’añ tyi ch’ol,<br />

tyilemo’bä baki jachbä lumaläl tyi jol (norte)<br />

matye’<strong>el</strong>; tyi icha’p’<strong>el</strong><strong>el</strong> jiñäch Manu<strong>el</strong> V<strong>el</strong>azco<br />

Suárez (kämbilbä wäle tsijib palestina) cha’añ<br />

lak piälob yujilobä ty’añ tyi ts<strong>el</strong>tal lok’emobä<br />

tyil<strong>el</strong> tyi jolmatye’<strong>el</strong> yik’oty tyi bäjlib k’iñ ya’ tyi<br />

matye’<strong>el</strong> lacandona.<br />

Tyi yambä, ya’ añob jiñi xk’<strong>el</strong>oj<strong>el</strong>ob cha’añ yomob<br />

abi ijisañob jiñi wokol tsa’ ixbä lajkälä che’<br />

bajche’ Comisión Nacional de Áreas Naturales<br />

Protegidas (CONANP), Comisión Nacional<br />

Forestal (CONAFOR), Comisión Nacional para <strong>el</strong><br />

Desarrollo de los Pueblos Indíg<strong>en</strong>as (CDI) yik’oty<br />

bajche’ Proyecto de Desarrollo Social Integrado<br />

y Sost<strong>en</strong>ible (PRODESIS) ili iyujtyibal tsa’ im<strong>el</strong>e<br />

jiñi Unión Europea. Jiñi cha’añ mi laktyaj ka’bäl<br />

much’chokobilobä mach bä año’bik tyi yumal<br />

che’ bajche’ nabolom yik’oty conservación internacional,<br />

yik’oty yañtyakbä .<br />

Cha’añ mi iyäk’ jump’ej ilok’ib wokol tyi tyak’iñ<br />

ambi<strong>en</strong>tales y sociales Wolibä iletyojiñob<br />

lakpi’älob chumulobä ya’ tyi matye’<strong>el</strong> lacandona<br />

jiñi yumäl cha’añ chyapas, bajche’ jiñi Secretaría<br />

de Desarrollo Turístico (kämbil wälej secretaria<br />

cha’an yumäl tyi chyapas tsa tyejchij im<strong>el</strong> uxchajp<br />

chajpaya xk’<strong>el</strong>oñ<strong>el</strong> tsa’ im<strong>el</strong>e bajche’ yojlil<br />

te sb<strong>el</strong>al muk’ul ja’ Usumacinta, ja’ tuun yu’unik<br />

m<strong>el</strong><strong>el</strong> ja’ oranax kuchotik ba<strong>el</strong> yu’un te takin<br />

te’etik ta ja’ ta sk’aal<strong>el</strong> ja’al jich ya yich’ik ta ta<strong>el</strong><br />

ta T<strong>en</strong>osique, ja’ ya stikunik ba<strong>el</strong> ta Inglaterra te<br />

te’etike. K’alal ayin ta ajwalil Luis Echeverría, ta<br />

slajibal tab jo’jo’winik ja’wil (década de los 70’s<br />

d<strong>el</strong> siglo XX), le’ jajch’ ba<strong>el</strong> ta kuxin<strong>el</strong> ta muk’ul<br />

ja’mal tsobol winik antsetik jich pastaj cha’ tsojb<br />

naetik-a. Frontera Echeverría (yo’tik Frontera Corozal),<br />

ta sbabial ch’oletik te jajch’emik ta swa’<strong>el</strong><br />

muk’ul ja’mal te ma’ch’atik bajt’ik ta kuxin<strong>el</strong> le-a;<br />

ja’nix jich ta Manu<strong>el</strong> V<strong>el</strong>asco Suárez (yo’tik Nueva<br />

Palestina) te xche’bal winik antsetik Ts<strong>el</strong>tal<br />

talemik ta cha’oxchajp jol lumetik ayinemik ta<br />

swa’<strong>el</strong> sok banti xch’aybe<strong>el</strong> k’aal yu’un te toyem<br />

te’ak’ ja’maletik ta slumal kab<strong>en</strong>aletik.<br />

Ja’nix jich, ay cha’ox tsojb Muk’ul Naetik te<br />

yot’an xchapik lek te k’opetik te la yich’ix ak’<strong>el</strong> ta<br />

na’<strong>el</strong> stojol bit’il te Comisión Nacional de Áreas<br />

Naturales Protegidas (CONANP), Comisión Nacional<br />

Forestal (CONAFOR), Comisión Nacional<br />

para <strong>el</strong> Desarrollo de los Pueblos Indíg<strong>en</strong>as (CDI)<br />

sok te Proyecto de Desarrollo Social Integrado y<br />

Sost<strong>en</strong>ible (PRODESIS), te slajibal ja’ koytaybil<br />

yu’un te Unión Europea. Ja’ nix jich, stik’ojik sba<br />

te tsoblej sbiil Na Bolom, Conservación Internacional,<br />

sok yantik.<br />

Yu’un jich stak’ yich’ lejbey<strong>el</strong> bit’il yich’ chap<strong>el</strong><br />

te sk’oplal tak’in, k’inal sok lum te yakal yil<strong>el</strong> te<br />

naklejetik ta toyem te’ak’ ja’maletik ta slumal ka-<br />

| 82

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!