Impactos socioculturales en el turismo comunitario. Una ... - Pasos
Impactos socioculturales en el turismo comunitario. Una ... - Pasos
Impactos socioculturales en el turismo comunitario. Una ... - Pasos
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Ich a he’ lu’m tuba kaha’ a hach winik, Tz<strong>el</strong>tales,<br />
Tzotziles, Zoques, Ch’oles, K’anjobales yete u her<br />
junp’e k’axa’ meh<strong>en</strong> kahar.<br />
A he’ meh<strong>en</strong> kahar yan u yirik u bah yete ka’p’e<br />
naachi ts’ur net soy yok’o Chiapas, ich ka’na yete<br />
pal<strong>en</strong>que yok’o u behi a fronteriza ich a kaba<br />
yete san cristobal de las casas, layti’ a beh ku<br />
much’ik u bah yete a nukuch beh.<br />
A meh<strong>en</strong> kahar ne yan bihkira’, ku ye’sik ne ya’p’<br />
baykin ma’ tsoy mok yah kraxmetik a k’ax, a lay<br />
lahi’:<br />
Hunp’e. Ere k’ax, yok’o u tokiko’ u kor.<br />
Ka’p’e. Ku ch’aka’ che’ yok’o mea ich kor yete<br />
ts<strong>en</strong>tik wakax.<br />
Oxp’e. Ku p’atiko’ u mea ich kor ti’ u ts<strong>en</strong>tiko’<br />
wakax.<br />
Lahtunup. Ku kinsik bak’ yete ku harik che’.<br />
Hunbuk’a’. Ku ts’ikiro’ yete u yet winiki’ mok<br />
ma’ poch yire u mea ti’ a naachi ts’ur ich u<br />
meh<strong>en</strong> kahar.<br />
Hunbuk’a’ kutar hunp’ei’. Mok tu ts’aa mea<br />
ma’ ki’ m<strong>en</strong>a’ u mebaho’.<br />
ja’ bajche’ Miramar ya’ tyi ipusik’al kolem tye’<strong>el</strong><br />
añ che’ bajche’ 7906 hectárea yik’oty tyi lacanjá<br />
añ bajche’ 1030 hectárea.<br />
Ila tyi lum baki woli lakäl mi Iimejl<strong>el</strong> laktyaj<br />
bajche’ iyotyotyob lakñojtye’<strong>el</strong>ob bajche’ lacanja<br />
Bonampak yik’oty yaxchilam, jiñi matye’<strong>el</strong><br />
xlacandoñob muk’ imulañ ik’<strong>el</strong>ob weñ añbä<br />
iñatyibal, cha’añ ka’bäl jax ikämbalob añobä<br />
icha’añ, ila tyi joytyäl<strong>el</strong> añ chumulob xts<strong>el</strong>talob,<br />
xtsotsilob, xzoquejob, xch’olob, k’anjobal yik’oty<br />
yañtyakbä añob tyi joytyäl<strong>el</strong> ili matye’<strong>el</strong>.<br />
Mi lajk’<strong>el</strong> bajche’ iliyi cha’añ baki k’aläl chukbilob,<br />
chukbilob tyi chajp’ej wembä ik’äjñibal, ya’<br />
tyi jolum mi laktyaj Pal<strong>en</strong>que ya’ tyi bij prontera<br />
ye’balum , ya’ tyi yebal yik’oty ibäjlib k’iñ ya’<br />
tyi matye’<strong>el</strong> mi laktyaj Job<strong>el</strong> (San Cristóbal de Las<br />
Casas), jump’ej jach jiñi kolembij muk’ ba laktyaj.<br />
Che mi lajk’<strong>el</strong> ili tyi ilumal, mi ipäs ibä kabäl wokol<br />
mukbä ik’oty<strong>el</strong> k’äläl ya tyi matye’<strong>el</strong> añob bajche’:<br />
1. Tyoj käl<strong>el</strong> ma’añix ip’isol yik’oty bajche’ mi<br />
im<strong>el</strong>ob ichol<strong>el</strong> mi iyäk’ñañob, mi Iisek’ob<br />
yik’oty mi ipulob.<br />
2. Jiñi sek’ tye’ woli ik’extyañ jiñi lum bajche’<br />
woli tyi k’äjñ<strong>el</strong>, che’ baki woli im<strong>el</strong>ob ichol<strong>el</strong><br />
yik’oty baki woli ipäk’ob jam cha’añ wakax.<br />
3. Wolix ikäyob im<strong>el</strong>ob bajche’ woli chol<strong>el</strong>,<br />
woli iweñ m<strong>el</strong>ob bajche’ wajax.<br />
4. Chijty bätye’<strong>el</strong> yik’oty xujchtye’<br />
5. Letyo tyi yumal cha’añ mi ip’äty-esañob jiñi<br />
e’ty<strong>el</strong> cha’añ xjula’ob.<br />
Ta sw<strong>en</strong>ta ja’, te bojts’ k’inal into ja’ muk’xan<br />
samkoj ta stojol spamal jlumaltik México, te<br />
muk’ul ja’etik bayal sw<strong>en</strong>tail ja’: te Usumacinta,<br />
Lacantún, Lacanjá, Jataté, Santo Domingo sok<br />
Ixcán. Ja’nix jich ay pam ja’etik bit’il te Miramar<br />
ayinem ta yot’an ja’maltik into, 7,906 sjamlejal<br />
sok 1,030 sjamlejaluk te Lacanjá.<br />
Ta lum k’inal into, ya yich’ ta<strong>el</strong> sna chichmamiletik<br />
sbiil Lacanjá, Bonampak sok Yaxchilán.<br />
Te toyem te’ak’ ja’maletik ta slumal kab<strong>en</strong>aletik<br />
ich’bil ta muk’ yu’un te ma’ch’atik ya yilik, ja’<br />
yu’un te ay cha’ochajp bintik ay le’a ja’nix jich<br />
yu’un te tsobol tal<strong>el</strong> kuxlejalil. Ta xejt’ k’inal into<br />
le’ nakalik-a te Bats’il winik kabinaletik, Ts<strong>el</strong>taletik,<br />
Tsotsiletik, Sokeetik, Ch’oletik, K’anjobaletik<br />
sok yanyantik te nakajtik ta yan lumetik.<br />
Sw<strong>en</strong>ta at’<strong>el</strong> pasbil, ta bojts’ k’inal into snuboj<br />
sbaj sok cha’ t’im lum yu’un ula’tawanejtik ta<br />
Chiapas, ta sw<strong>en</strong>ta swa’<strong>el</strong> Pal<strong>en</strong>que snuboj sba<br />
sok te sb<strong>el</strong>al Fronteriza d<strong>el</strong> Sur, ta banti xlok’t<strong>el</strong><br />
k’aal sok ta slanil k’aal yu’un te ja’maltik snuboj<br />
sba sok te slumal Job<strong>el</strong>, ja’ yich’ t’un<strong>el</strong> te be snuboj<br />
sba sok te muk’ul be sbiil Panamericana.<br />
Jich bit’il chajpnax yil<strong>el</strong> te lum k’inal into, ay bayal<br />
k’opetik te yixlajinojix te muk’ul ja’male, le’ ya jtajtik-a:<br />
1. Tojk’aletik, ja’ yu’un te chikanax banti ya<br />
yich’ pas<strong>el</strong> te naetike sok te k’alal ya yich’<br />
ay<strong>el</strong> sojk’wej, s<strong>el</strong>ab’ sok yich’ chik’<strong>el</strong> te lum<br />
k’inal yu’un te yich’ pas<strong>el</strong> k’altik.<br />
2. Ts’etaw yu’un te bit’il yanyantiknax yich’<br />
| 76