23.10.2014 Views

ROMA-Holocaust

ROMA-Holocaust

ROMA-Holocaust

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

khanchi. Atunchi chi na avilas amendar rat, maj<br />

palal avilas, ke rakhadyile man shavora kathe<br />

khere.<br />

(…)<br />

Avilas o fronto. Phendas e türjecki romnyi:<br />

adyes te na ingrena amen kathar, tehara le la -<br />

geresa kethane opre phabaren amen. Vorbi sarde<br />

le nyamcura thaj voj hatyarlas lengi shib.<br />

Tradenas amen andel punre po drom, kaj o<br />

foro avral kamle te ingren amen, tala vesh o<br />

sanco aba kerde amenge. Kasave lunges ashenas<br />

le manusha, dikhasas thaj na diklam lengo agor.<br />

Kade nashadyilam sar bombazinas le uralimas -<br />

kura, le SS-ketana tele pasljine sa ando shanco.<br />

Ame nashadyilam. Nashadyilam, ando lasho<br />

chaso te phenav, kathar kede sa numa zhasas.<br />

Andre gelam ande le nyamcenge khera, jekh<br />

cini mol thaj kafeva pilam, thaj gelam majdur.<br />

Kade reslam khere. Jekh shon gelem andel pun -<br />

re kana ando Ungriko Them reslem.<br />

(…)<br />

Pala jek bersh primevarasa avilom khere muri<br />

phenyasa. Chi somas khere nichi jek shon, tele<br />

internalisarden man ando Veszpremo. Le ga -<br />

veske manusha avri phende man le shingalenge<br />

ke khere avilom, kodol pale ingerde man mure<br />

kaver phralesa kethane.<br />

But zhene samas kothe ande kasavo than, kaj<br />

vi o but dyiv shuven. Na las sama pe amende<br />

khonik. Angla fejastra sas jekh bari drakhengi<br />

bar, sako ratyi andar fejastra tele zha nas thaj<br />

annas opre le but drakha. Me kadale phralesa<br />

kethane vorbisardom, phendom leske, shun<br />

kathe vi amen mangas kadalen te mukhen vi<br />

amen tele, te shaj anas opre drakha. Majsigo tu<br />

54<br />

(…)<br />

Jött a front. Mondta a türjéni asszony: hogy ha<br />

minket máma, vagy holnap innen el nem<br />

visznek, gyermekeim, a lágerral fogunk együtt<br />

felrobbanni. Beszélték a németek, ô meg ér tette.<br />

Hajtottak minket gyalog az utakon, a városon<br />

kívül akartak az erdô alatt vinni, a sánc már<br />

meg vót készítve. Olyan hosszú vót a sor, akár -<br />

hogy néztünk hátra, nem láttuk a végit. Úgy<br />

menekültünk meg, hogy támadtak a repülôk, az<br />

SS-katonák meg mind lefeküdtek a sáncba.<br />

Mink meg elszöktünk. Megszöktünk, hogy jó<br />

órába mondjam, és attól fogva csak mentünk.<br />

Bementünk a német házakhoz, pici brot, kaffe,<br />

alászolgálja, mentünk tovább. Így érkeztünk ha -<br />

za. Egy hónapig gyalogoltam, mire Ma gyar -<br />

országra értem.<br />

(…)<br />

Egy év után, tavaszon jöttem haza a nôvéremmel.<br />

De nem vótam otthon talán egy hónapig<br />

sem, Veszprémbe leinternáltak. A falusiak jelentettek<br />

a csendôröknek, hogy hazajöttem, azok<br />

meg elvittek egy másik unokatestvéremmel<br />

együtt.<br />

Nagyon sokan vótunk egy olyan helységben,<br />

mint egy magtár. Nem vigyázott ránk<br />

senki. Az ablak elôtt vót egy nagy szôlôs, minden<br />

este az ablakbul lementek és hozták föl tás -<br />

kaszám a szôlôt. Én evvel az unokatestvé rem -<br />

mel össze beszéltem, mondom neki, te, mink is<br />

megkérjük ezeket, hogy engedjenek le, osztán<br />

hozunk fel szôlôt. Elôször te mész, utána meg<br />

én. Összekötöztük a lepedôket, azon csúsztunk<br />

le. Ôt leengedték, nekem meg azt mondták, en -<br />

gem nem engednek, mert én megszökök.<br />

did not hurt. Then I did not have my period, but<br />

later I did, because I had children back at home.<br />

(…)<br />

The front was coming. The woman from Türje<br />

said: ‘If they will not take away from here today<br />

or tomorrow, then we ill explode with the<br />

lager.’ The Germans were talking and she<br />

understood them.<br />

They drove us on foot on the roads, they<br />

tried to take us away in the forest where they<br />

had already built the mound. The line was so<br />

long that, when we looked back, we could not<br />

see its end. We escaped them when the planes<br />

attacked and the SS-soldiers all lay down in the<br />

mound. We ran away, thank and from there we<br />

walked. We dropped by German houses, a little<br />

‘brot, kaffe’, good-bye, and we went onward.<br />

This was how we had arrived home. I had been<br />

walking for a month before I arrived to<br />

Hungary.<br />

(…)<br />

After a year, in the spring, I arrived home with<br />

my older sister. But I was not home for a<br />

month, when they interned me to Veszprém.<br />

The villagers notified the gendarmes that I had<br />

arrived, so they took me away with another<br />

cousin of mine.<br />

There were a lot of us in one room, like a<br />

granary. Nobody guarded us. In front of the<br />

window there was a huge vineyard and every<br />

night they climbed out the window and<br />

brought up bags of grapes. I told this cousin of<br />

mine: ‘Let’s ask them to let us climb down and<br />

bring grapes back! first you go and then me.’ We<br />

tied some sheets together and slipped down.

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!