Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
khanchi. Atunchi chi na avilas amendar rat, maj<br />
palal avilas, ke rakhadyile man shavora kathe<br />
khere.<br />
(…)<br />
Avilas o fronto. Phendas e türjecki romnyi:<br />
adyes te na ingrena amen kathar, tehara le la -<br />
geresa kethane opre phabaren amen. Vorbi sarde<br />
le nyamcura thaj voj hatyarlas lengi shib.<br />
Tradenas amen andel punre po drom, kaj o<br />
foro avral kamle te ingren amen, tala vesh o<br />
sanco aba kerde amenge. Kasave lunges ashenas<br />
le manusha, dikhasas thaj na diklam lengo agor.<br />
Kade nashadyilam sar bombazinas le uralimas -<br />
kura, le SS-ketana tele pasljine sa ando shanco.<br />
Ame nashadyilam. Nashadyilam, ando lasho<br />
chaso te phenav, kathar kede sa numa zhasas.<br />
Andre gelam ande le nyamcenge khera, jekh<br />
cini mol thaj kafeva pilam, thaj gelam majdur.<br />
Kade reslam khere. Jekh shon gelem andel pun -<br />
re kana ando Ungriko Them reslem.<br />
(…)<br />
Pala jek bersh primevarasa avilom khere muri<br />
phenyasa. Chi somas khere nichi jek shon, tele<br />
internalisarden man ando Veszpremo. Le ga -<br />
veske manusha avri phende man le shingalenge<br />
ke khere avilom, kodol pale ingerde man mure<br />
kaver phralesa kethane.<br />
But zhene samas kothe ande kasavo than, kaj<br />
vi o but dyiv shuven. Na las sama pe amende<br />
khonik. Angla fejastra sas jekh bari drakhengi<br />
bar, sako ratyi andar fejastra tele zha nas thaj<br />
annas opre le but drakha. Me kadale phralesa<br />
kethane vorbisardom, phendom leske, shun<br />
kathe vi amen mangas kadalen te mukhen vi<br />
amen tele, te shaj anas opre drakha. Majsigo tu<br />
54<br />
(…)<br />
Jött a front. Mondta a türjéni asszony: hogy ha<br />
minket máma, vagy holnap innen el nem<br />
visznek, gyermekeim, a lágerral fogunk együtt<br />
felrobbanni. Beszélték a németek, ô meg ér tette.<br />
Hajtottak minket gyalog az utakon, a városon<br />
kívül akartak az erdô alatt vinni, a sánc már<br />
meg vót készítve. Olyan hosszú vót a sor, akár -<br />
hogy néztünk hátra, nem láttuk a végit. Úgy<br />
menekültünk meg, hogy támadtak a repülôk, az<br />
SS-katonák meg mind lefeküdtek a sáncba.<br />
Mink meg elszöktünk. Megszöktünk, hogy jó<br />
órába mondjam, és attól fogva csak mentünk.<br />
Bementünk a német házakhoz, pici brot, kaffe,<br />
alászolgálja, mentünk tovább. Így érkeztünk ha -<br />
za. Egy hónapig gyalogoltam, mire Ma gyar -<br />
országra értem.<br />
(…)<br />
Egy év után, tavaszon jöttem haza a nôvéremmel.<br />
De nem vótam otthon talán egy hónapig<br />
sem, Veszprémbe leinternáltak. A falusiak jelentettek<br />
a csendôröknek, hogy hazajöttem, azok<br />
meg elvittek egy másik unokatestvéremmel<br />
együtt.<br />
Nagyon sokan vótunk egy olyan helységben,<br />
mint egy magtár. Nem vigyázott ránk<br />
senki. Az ablak elôtt vót egy nagy szôlôs, minden<br />
este az ablakbul lementek és hozták föl tás -<br />
kaszám a szôlôt. Én evvel az unokatestvé rem -<br />
mel össze beszéltem, mondom neki, te, mink is<br />
megkérjük ezeket, hogy engedjenek le, osztán<br />
hozunk fel szôlôt. Elôször te mész, utána meg<br />
én. Összekötöztük a lepedôket, azon csúsztunk<br />
le. Ôt leengedték, nekem meg azt mondták, en -<br />
gem nem engednek, mert én megszökök.<br />
did not hurt. Then I did not have my period, but<br />
later I did, because I had children back at home.<br />
(…)<br />
The front was coming. The woman from Türje<br />
said: ‘If they will not take away from here today<br />
or tomorrow, then we ill explode with the<br />
lager.’ The Germans were talking and she<br />
understood them.<br />
They drove us on foot on the roads, they<br />
tried to take us away in the forest where they<br />
had already built the mound. The line was so<br />
long that, when we looked back, we could not<br />
see its end. We escaped them when the planes<br />
attacked and the SS-soldiers all lay down in the<br />
mound. We ran away, thank and from there we<br />
walked. We dropped by German houses, a little<br />
‘brot, kaffe’, good-bye, and we went onward.<br />
This was how we had arrived home. I had been<br />
walking for a month before I arrived to<br />
Hungary.<br />
(…)<br />
After a year, in the spring, I arrived home with<br />
my older sister. But I was not home for a<br />
month, when they interned me to Veszprém.<br />
The villagers notified the gendarmes that I had<br />
arrived, so they took me away with another<br />
cousin of mine.<br />
There were a lot of us in one room, like a<br />
granary. Nobody guarded us. In front of the<br />
window there was a huge vineyard and every<br />
night they climbed out the window and<br />
brought up bags of grapes. I told this cousin of<br />
mine: ‘Let’s ask them to let us climb down and<br />
bring grapes back! first you go and then me.’ We<br />
tied some sheets together and slipped down.