Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
dyes jokhar. Manro jekh piko, andek shon<br />
jokhar. Andre pelas muri tigalya ande tatyi zu -<br />
mi. Rovlyindos rodos ande zumi te rakhav e<br />
tigalya. Zhungales phabardom muri kuj.<br />
Amenca na kerade butyi, numa le biboldenca.<br />
Na zhanav, le murshenge so trubulas te ke -<br />
ren, atunchi aba na samas lenca. Sas, kana av ri<br />
trade purangles po jiv, haj shudro palyi shor de<br />
pe amende. Me jokhar aba na zhanglom avri te<br />
zhav, ke tifusosho somas, o gornyiko la pushka -<br />
sa kade pe muro vast maladas, inke vi akanak<br />
hatyarav.<br />
Pala kodo baro nasvalyipo puterdom, vash<br />
kode ke kethane kidam vi le kolompirengi<br />
kozhi. Maj but sar dopash andar intrego ma -<br />
nusha mule. Kade pernas sar le macha. Vi atun -<br />
chi but manusha mule, kanak andre avile le<br />
amerikanura, ke dennas amenge but lashe xa -<br />
ben, numa atunchi aba amare perra thaj porra<br />
kethane sas le shushime, vash kede mule.<br />
(…)<br />
Vi amen ingerde ando Auschwitzo te na aven le<br />
amerikanura. Pe sakofelo zhannas le biboldura<br />
phennas amenge: na daran, ke aven aba le<br />
amerikanura. Le nyamcura inke pe kodo dyes,<br />
kana hatyarde, ke aven, mirgisarde intrego xa -<br />
lyipo, te shaj mudaren sakones. Le biboldura<br />
hatyarnas le nyamconge shib, haj phennas<br />
amenge, te na xas kanchi, ke le nyamcura sako<br />
felo mirgisarde.<br />
Andre avile le amerikanura, kurko sas chi<br />
akanak na bistrav. Ande amenge but xalyipo.<br />
Man sas godyi, chi xalom but andar o xaben,<br />
majsigo numa teja pilom but. Kade na mulom,<br />
atunchi aba na zhanos te zhav, ke ando muro per<br />
92<br />
Na, aztán egyszer megálltunk Rahóban, ez már<br />
Németországban van. Onnan vittek tovább<br />
Bergen-Belsenbe. Ahol megálltunk, mindenhol<br />
tábor.<br />
(…)<br />
Enni mindig fôtt céklát adtak, napjában egy -<br />
szer. Kenyeret, egy picike darabot, havonta egy -<br />
szer. Beleesett egyszer a csajkám a forró cék -<br />
lába. Én meg sírva turkáltam a lébe, hogy megtaláljam.<br />
Csúnyán felhólyagosodott az egész<br />
karom.<br />
Minket nem dolgoztattak, csak a zsidókat.<br />
Nem tudom, a férfiaknak mit kellett csinálni,<br />
mert akkor már külön voltak tôlünk. Volt, hogy<br />
kihajtottak minket mezítláb a hóra és hi deg<br />
vízzel locsolgattak minket. Én egyszer már nem<br />
bírtam kimenni, a tífusz miatt, az ôr úgy rávágott<br />
puskával a kezemre, hogy néha még most<br />
is érzem.<br />
Aztán kitört a vérhas-járvány, mert<br />
összesze de gettük az udvarról a krumpli héjat is.<br />
Több mint a fele meghalt, akikkel együtt mentünk<br />
ki. Potyogtak, mint a legyek. De akkor is<br />
sokan meghaltak, amikor az amerikaiak bejöttek,<br />
mert adták a jó ételeket, és ugye a gyomor,<br />
meg a belek össze voltak száradva, akkor meg<br />
azért haltak meg.<br />
(…)<br />
Minket is vittek volna Auschwitzba, ha nem<br />
jönnek az amerikaiak. A zsidók valahogyan<br />
mindenrôl tudtak, ôk mondták: most már ne<br />
bánkódjunk, mert jönnek az amerikaiak. A né -<br />
metek még azon a napon, amikor már érezték,<br />
hogy jönnek, megmérgezték az egész enni va lót,<br />
hogy egyszerre intézzenek el mindenkit. De a<br />
ing on top of dead bodies. There were lots of us,<br />
just Roma. Once we stopped at Raho, we were<br />
already in Germany. From there they took us to<br />
Bergen-Belsen. Where we stopped, we saw<br />
camps everywhere.<br />
(…)<br />
They only gave us boiled beetroot once a day. A<br />
little piece of bread once a month. Once<br />
I dropped my bowl into the boiling beetroot. I<br />
was crying when I reached out for it. My whole<br />
arm got blistered badly.<br />
We did not have to work, only the Jews. I<br />
don’t know about men, because by then they<br />
had been separated from us. Sometimes they<br />
drove us out to the snow barefoot and poured<br />
water on us. Once I could not go out because of<br />
the typhus and the guard hit my head so hard,<br />
that it still hurts sometimes.<br />
Then the dysentery epidemic broke out,<br />
because we even picked up the potato skin off<br />
the ground. Almost half of those with whom we<br />
travelled had died. They were dying off like flies.<br />
But many had died when the Americans came,<br />
because they gave us good dishes and our stomach<br />
bowels were shrunken, so many died<br />
because of that.<br />
(…)<br />
We would have been taken to Auschwitz, had<br />
the Americans not come. The Jews somehow<br />
knew about everything, they told us we should<br />
not be sad because the Americans were coming.<br />
On the day the Germans felt that the<br />
Americans were coming, they poisoned the<br />
food in order to get rid of everybody at once.<br />
But the Jews understood their language and