Förklädda flickor: könsöverskridning i 1980 - Åbo Akademi

feministiska forskningen betonar att sammansmältningstanken grundar
sig på könsessentialism, på en grundläggande dikotomisering av könen,
där könen är kompletterande och där könsskillnaden understryks.
Sammansmältningen i ett androgynt dubbelväsen har kritiserats bland
annat av Janice Raymond som hävdar att det är en förenkling att tro att
konstellationen makt och vanmakt skulle suddas ut i och med en sådan
förening. 130
Androgynin förstås således diametralt olika i
sammansmältningstolkningen, där den fungerar som könsdikotomins
väktare, och i subversivitetstolkningen, där den fungerar som
könsdikotomins kullkastare. Användningen av androgyna karaktärer
kan därför sägas ge upphov till ett dubbelseende. Metoden är därmed
den beprövade ostranenie / främmandegöringen, ett begrepp som
myntas av den ryske formalisten Viktor Sjklovskij. Konstens mening är
enligt honom att den kan främmandegöra företeelser, genom att visa
dem i ett nytt sken och bryta vardagens automatiserade uppfattning av
omvärlden. Detta sker enligt Sjklovskij på tre nivåer: den lingvistiska,
den innehållsliga och den litterära formens nivå. Den sistnämnda går ut
på att bryta mot litterära konventioner. 131 Här avses att förklädnaden
används för att bryta mot den automatiserade könsuppfattningen, vilket
i sig är en litterär konvention. Förklädnadsromanerna främmandegör
kön och synliggör därmed strukturell obalans och blottlägger
könsbundna stereotyper. Förklädnaden erbjuder ett oroande perspektiv
genom att antyda möjligheten till könsupplösning inklusive de följder
en omfördelning inom maktordningen kunde innebära för flickans
del. 132 Karaktärerna beskrivs inte i de skönlitterära texterna som
asexuella utan förknippas snarare med kroppslighet, sinnlighet, lockelse
och begär. Motivet är synnerligen plastiskt och anpassningsbart.
Androgyni kan ses som en utopi, som en frigörelse från den biologiska
kroppen, samtidigt som den likaväl kan uppfattas som en bundenhet till
det kroppsliga. Frågan då det gäller ungdomsromanen är om motivet
modifieras till att vara en mildrad variant eller om det behåller sin
potential att rubba rådande strukturer. Framför allt är det möjligt att
130 Raymond, Janice: 1975 ”The Illusion of Androgyny.” Quest 1975/1, 61.
131 Shklovski, Viktor: [1919] 1992 ”Konsten som grepp.” Entzenberg, Claes &
Hansson, Cecilia (red.) Modern litteraturteori. Från rysk formalism till dekonstruktion.
Del 1 Studentlitteratur, Lund, 15-32.
132 Raymond 1981, 61.
109