Förklädda flickor: könsöverskridning i 1980 - Åbo Akademi

VI Slutord
Syftet med min studie har varit att granska flickskildringen i den
svenska ungdomsromanen under en avgränsad period. Genom att
undersöka hur förklädnad under 1980-talet återkom i ett antal romaner
har jag kunnat visa på en underliggande dynamik i flickskildringen. I
kontrast till 1970-talet, då maskulinisering var aktuell som strategi för
flickskildringen och gav upphov till omvända könsroller, har jag visat
att 1980-talet utprovade maskuliniseringsstrategier på ett annorlunda
sätt. Genom att föra flickan närmare maskuliniteten, gick författarna ett
steg längre och lät flickan ge sig ut för att vara pojke. Jag har visat att
resultatet av denna maskulinisering var att femininiteten för en tid
kompromissades bort och åsidosattes. Detta fick genomgripande följder
för hur flickan skildras. Som förklädd utsattes flickan, för att bevisa att
hon var en trovärdig pojke, för mandomsprov, oftast i form av
livshotande tävlingar som tornerspel, kappsimning och kappcykling.
Där axlade hon den traditionella maskulina hjälterollen genom att
överglänsa pojkarna i mod och styrka. Den lek med könets tecken, den
androgyna vision som formulerades, och dess eventuella
emancipatoriska potential upprättades i relation till samtidens
könsideologiska debatt. Resultatet av studien är att jag visat att
ungdomsromanens realisering av flickans könsöverskridning är komplex
och består av motstridiga tendenser. Skönlitteraturen gestaltar det att
vara flicka som något ambivalent. Pojkförklädnaden underlättar och
erbjuder en utmaning för stunden, men är knappast en rimlig utväg ur de
begränsningar underordningen upprätthåller för flickans del.
Spänningsfältet mellan maskulint och feminint närvarar ständigt i
förklädnadsromanen, eftersom flickans främmandegjorda kön för med
sig att könsstrukturer synliggörs och problematiseras.
Med min studie har jag pekat på olika perspektiv för tolkning av
förklädnadsmotivet. Genom att rikta intresset mot de förklädda
flickorna, vilka är representanter för en överskridande flicktyp, överförs
diskussionen i förlängningen av detta till flickskildring överlag. Jag har
besvarat frågan om hur flickor konstrueras och hur könsordningen
rubbas i 1980-talets svenska förklädnadsroman genom att granska
berättarperspektiv, karnevalsprincip samt könsideologi i texterna. Den
underliggande frågan i avhandlingen har varit huruvida det finns
möjlighet att utveckla flickskildringen i emancipatorisk riktning. Flickan
326