Förklädda flickor: könsöverskridning i 1980 - Åbo Akademi

könsperspektiv. Hon anknyter till androgynitraditionen i ett kort avsnitt,
men ser inte förklädnaden som den centrala organisationsprincipen i
texterna. Det gör däremot jag i min analys, där förklädningstemat i dess
kontextuella inramning, med andra ord flickuppväxten ses som textens
organiserande princip. Ying Toijer-Nilsson erbjuder en bred översikt
över Skugg-serien, vilken saknar relevans för min granskning av
förklädnadsmotivet eftersom hon inte uppmärksammar detta motiv. 171
Gripeforskningen har således främst granskat identitetssökandet, vilket
saknar direkt relevans för min undersökning.
Toijer-Nilsson kommenterar dock Gripes medvetenhet om vad
det innebär att växa upp som flicka som den kommer till uttryck i
Skugg-böckerna: ”Allt från rösträttsdiskussionen [den inleder Skuggan
över stenbänken] finns det en tydlig kvinnolinje för att inte säga
kvinnosakslinje. Kvinnliga utvecklingsromaner – ett tacknämligt avsteg
från alla bildnings- och generationsromaner om unga män.” 172 Gripe är
nyskapande genom sin kombination av realistiska och fantastiska
element vilka tillsammans iscensätter flickmognadens
utvecklingshistoria, belyst genom ett flertal flickkaraktärer som
samspelar och speglas i övriga kvinnogestalter i serien. Den
kvinnolitterära estetik som bland annat Gilbert och Gubar diskuterar
spelar en viss roll för flickskildringen. 173 Anknytningen är tydlig hos
Maria Gripe som i sin Skugg-tetralogi uttryckligen skriver i dialog med
denna tradition genom att använda kända motiv och litterära strategier.
Exempelvis är spegling, dubblering, sjukdom och fångenskap centrala
metaforer hos Gripe. Dessa kvinnolitterära drag återfinns hos ett flertal
författare i materialet för denna studie, men det ligger utanför
avhandlingens frågeställning att beakta dem närmare här.
Gabriella Åhmansson betecknar Carolin som en karaktär som:
”[v]ill kliva fram ur den kvinnliga konvenansens mörker och göra sig
synlig och därför spelar hon pojke. Hon gör det så övertygande att den
enda som avslöjar henne är en gammal dam som valt att bli blind för att
bli fri synsinnets begränsningar. Könet blir på så vis en förklädnad som
171
Toijer-Nilsson, Ying: 2000 Skuggornas förtrogna. Om Maria Gripe. Bonnier,
Stockholm.
172
Toijer-Nilsson 2001, 184.
173
Gilbert & Gubar 1977.
56