20.02.2013 Views

Förklädda flickor: könsöverskridning i 1980 - Åbo Akademi

Förklädda flickor: könsöverskridning i 1980 - Åbo Akademi

Förklädda flickor: könsöverskridning i 1980 - Åbo Akademi

SHOW MORE
SHOW LESS
  • No tags were found...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

självbedrägliga berättarrösten, och därmed genom anpassningsslutet<br />

neutraliseras i och med att Simones psykologiska mognad medför en<br />

nyanserad syn på könstillhörigheten.<br />

Det intressanta med Dårfinkar och dönickar är att Ulf Stark<br />

trots att hans crossvokalisation, Simones jagperspektiv, misslyckas ur<br />

könsideologisk synpunkt ändå lyckas skapa ett positivt, frigörande slut.<br />

Romanen kännetecknas av en intrikat karnevalesk dragkamp mellan<br />

olika maktinstanser. Stark låter inte läsaren glömma förhandlingen om<br />

kön och makt. Genom att använda sig av ett städat könsuppror belyser<br />

han flera aspekter av <strong>flickor</strong>s och pojkars könstillhörighet. Trots att den<br />

skenbart subversiva berättelsen visar sig vara fast förankrad i<br />

konservatism är den ändå inte reaktionär. De affirmativa dragen och de<br />

subversiva samspelar och även om slutet är en tydlig återkomst till<br />

flickskapet, betecknas det av fortsatt tvetydighet.<br />

Emancipationens blårandiga klänning<br />

Försägelser förstärker dramatiken i förklädnadsromanen och<br />

aktualiserar den ständiga risken för demaskering. För den förklädda och<br />

hennes anförtrodda gäller det att hålla tungan rätt i mun för att<br />

upprätthålla den falska identiteten. Jossi i Stortjuvens pojke spekulerar<br />

över om hennes pojkförklädnad eventuellt kan vara brottslig. Hon är<br />

ytterst försiktig och till slut vågar hon knappt tala alls, för att undgå att<br />

avslöja sig. Förklädnaden förstummar således henne, en välbekant<br />

konvention då det gäller flickkaraktärer. I Jossis fall är det hennes syster<br />

Anna-Sofia som försäger sig: ”Hon hade kallat Jossi för sin syster.<br />

Upprördheten hade gjort henne glömsk. Hon hade röjt att stalldrängen<br />

inte var någon dräng, men inga öron hade hört” (Stortjuvens pojke, 50).<br />

Episoden belyser den ständiga vakenhet som den förklädda flickan och<br />

hennes förtrogna måste uppbåda.<br />

Under en uppgörelse med den förklädda stortjuven Lasse-Maja är<br />

det Jossi själv som slutligen försäger sig: ”Slå du bara! Slå kvinnor kan<br />

du ju!” (Stortjuvens pojke, 137) Lasse-Maja roas stort av att han har låtit<br />

sig luras av hennes förklädnad. Då Jossis könstillhörighet blivit<br />

uppenbar för Lasse-Maja vill han skaffa henne en klänning:<br />

289

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!