Förklädda flickor: könsöverskridning i 1980 - Åbo Akademi

konventioner. Ett av särdragen i Skuggserien är som framgått tidigare
de intrikata berättarperspektiven, och i det avseendet inte minst det
faktum att de båda personliga berättarna, Berta och Carolin, är
skrivande flickor. Detta är i sig en frigörande handling vilken stärker
flickskildringens betoning av aktiva flickor med självkännedom. Enligt
Trites iscensätter den feministiska konstnärsromanen, vilken enligt
henne förekommer som en undergenre till barnlitteraturens
konstnärsroman, flickans växande i relation till hennes strävan att bli
författare. 56 Särskilt Carolins författande av skådespel och
filmmanuskript understryker detta. De skrivande flickorna blir aktiva
subjekt genom sitt skrivande:
– Du vill bli författare
Berta ser oförstående på henne.
– Nej! Vad kommer dej att tro det?
Carolin ser lika ställd ut hon.
– Det har jag alltid trott. Du skriver ju jämt.
Men Berta bara ruskar på huvudet.
– Man kan väl skriva utan att bli författare. Nej, jag tänker bli läkare.(Skugggömman,
196)
Enligt Trites är flickans skapande och hennes röst att betrakta som
identiska. 57 Genom att vara skrivande flickor återskapar
flickprotagonisterna i förlängningen av detta sina egna jag. Men det
vilar en dubbelhet över bilden av de kreativa flickorna. Det Lidström
betecknar som ett negativt kvinnoarv, där kvinnors anspråk på att vara
hela subjekt strandar och får katastrofala följder, stämmer för vissa av
kvinnokaraktärerna i Skugg-sviten. Matriarken Storråda är en positiv
förebild som lyckas med sitt skapande, men som är blind. Hon uttrycker
en stark röst, men har berövats en konkret kontaktyta med yttervärlden.
Gripe lyckas således med konststycket att i varje representation av
femininitet smussla in ett uns av något som motsäger en entydig
uppfattning av densamma. I Skuggserien har Gripe genomgående
emancipationen i sikte och utnyttjar karnevalsprincipen till detta. Därför
framstår romansviten även som den vilken mest grundläggande månar
om flickskildringen och som anspelar på den kvinnolitterära estetikens
56
Trites 1997, 63-79. Kapitlet ”Re/constructing the Female Writer. Subjectivity in the
Feminist Künstlerroman.”
57
Trites 1997, 79.
257