Förklädda flickor: könsöverskridning i 1980 - Åbo Akademi

flickans osynliga organ. Främmandegörandet av kvinnokroppen är en
metafor för den kluvenhet flickan känner över att gå in i en kvinnoroll
som innebär underordning alternativt avvikelse från normen. Under
1980-talet är skildringen av sexualitet och i synnerhet flicksexualitet en
fadd historia, en tillbakagång efter 1970-talets envisa frispråkighet.
Undantaget är Inger Edelfeldt som formulerar flicksexualiteten i
fantasyform, något som inte blev en trend inom svensk fantasy. ”Varför
är det så litet sex i ungdomsböckerna?” frågar sig Ingegärd Martinell
och svarar att den sexuella frigjordheten är ytlig eftersom
avdramatiseringen av sexualiteten har lett till en avsensualisering.
Medan pojkar lär sig att känna stolthet över sin kropp och leva ut sin
maskulinitet förväntas flickor vara förlägna och dölja sitt begär för att
inte bli ”dåliga flickor”. Martinell utnämner Missne och Robin till ”den
sexigaste boken” eftersom fanasygenren möjliggör en nyanserad och
sensuell skildring av flickans sexuella uppvaknande bortom
”sockerdricksmetaforer” och förmildrande omskrivningar. 47 Frågan om
fantasygenren är subversiv i sin skildring av flicksexualitet och om den
är ensidigt trogen heterosexualiteten har ännu inte närmare utforskats,
trots att fantasy anses vara den inramning som möjliggör att skildra
starka frigjorda flickor. Frågan är om inte genrens maskulina
framtoning riskerar att ge grogrund för omvända stereotyper.
Fokaliseringen av flickan och valet av en genre där det är möjligt att i
symbolisk form gestalta ett yttre skeende är dock i Edelfeldts fall lyckad
för att trovärdigt återge ett flickmedvetande.
Förklädnadsmatrisens kriterium antagen pojkklädsel förhåller
sig Edelfeldt till genom att tona ner själva förklädnadsakten.
Förklädnaden sker i Toruns fall med lätthet, närmast i förbifarten och
dessutom på hennes eget initiativ som hennes fria val. Genom att ta på
sig en grön hatt ur sin utklädningslåda förvandlas hon ute i skogen till
sin pojkpersona Robin. Edelfeldt alluderar till Robin Hoods hjältemod,
utan att för den skull gå närmare in på Robin Hood-myten. Torun
överväger först att klä sig i en svart underklänning som hon och Åsa
kallar horklänningen, men känner sig inte längre bekväm i denna. Torun
47
Martinell, Ingegärd: 1980 ”Varför är det så lite sex i ungdomsböckerna?”
Arbetarbladet 1980-12-06.
147