Förklädda flickor: könsöverskridning i 1980 - Åbo Akademi

författaren låter en flicka frångå gängse beteende och döljer sitt
flicksubjekt genom att anta ett pojksubjekt inom skönlitteraturen?
Genom pojkrollen skapas en dynamisk dubbelkaraktär som i sig
innesluter beteenden och egenskaper vilka traditionellt tillskrivs både
flickor och pojkar. Den förklädda flickan är en katalysator som ser till
att spänningarna mellan könen uppenbaras.
Syfte, avgränsning och metod
Flickskildringen skrivs i relation till samtida samhällskontext, särskilt i
dialog med diskursen kring kön. 2 Med begreppet flickskildring avses
den gestaltning som flickprotagonister får i såväl allmänlitteratur som i
ungdoms- och flickböcker. Syftet med avhandlingen är att undersöka
hur motivet könsförklädnad representeras i svensk ungdomsroman
under en avgränsad tidsperiod, nämligen 1977-1988 vilket jag
sammanfattningsvis benämner ”1980-talet”, trots att decenniegränsen
överskrids. Med förklädnadsroman avses en text där en konkret
förklädnad till det motsatta könet är berättelsens kärnhändelse. I detta
fall granskas förklädnaden ur flickperspektiv vilket innebär att texten
förhåller sig till en räcka bestämda drag som felläsning av flickkroppen,
främmandegjord femininitet, mandomsprov och avslöjande av biologisk
könstillhörighet. Jag har valt att avgränsa förklädnaden till att enbart
beteckna ett konkret antagande av pojkkläder. Detta utesluter alla de
romaner där förklädnadsmotivet förekommer i en mindre uppenbar
variant, i texter där flickor enbart anspelar på pojkbeteende utan att
låtsas vara pojkar.
I avhandlingen diskuteras karaktärstypologi samt hur den
litterära flickskildringen formas och varför. Stommen i avhandlingen
är analysen av elva förklädnadsromaner. För att få ett samlat grepp om
texterna etableras en flickmatris vilken fungerar som grundmönster för
flickskildring i skönlitteratur. Genom historiska tillbakablickar över
tidigare skönlitterära flickskildringar utkristalliseras matrisens
grundläggande flickkategorier, vilka förekommer i
2
Med begreppet diskurs avser jag relationen mellan språk och social verklighet på det
sätt som det används av Michel Foucault, det vill säga de maktstrukturer och
antaganden som är underliggande i särskilda språkliga praktiker. Foucault, Michel:
[1976] 1978 The History of Sexuality. Volume 1. An Introduction. Pantheon, New York.
Med diskursen om kön avser jag de mönster som konstruerar kvinnor som underordnade
män och de maktstrukturer vilka bidrar till att upprätthålla denna dominans.
2