Förklädda flickor: könsöverskridning i 1980 - Åbo Akademi

kvinnoforskning som barn- och ungdomslitteraturforskning. Mitt val
av begreppet kön motiveras för det första av att den finländska
kvinnoforskningen har valt att använda begreppet kön. För det andra
av att Marika Andræ, som undersöker könskonstruktion i flick- och
pojkböcker visar på fördelen med att använda begreppet kön inom den
svenska barn- och ungdomslitteraturforskningen, där begreppet genus
är vanligare. Fördelen med att använda begreppet kön är att en falsk
polaritet mellan kön och genus kringgås samtidigt som svårigheten att
placera den psykiska processen i könskonstitueringen, det vill säga en
process som består av både biologiska och kulturella aspekter,
undviks. 10 Eftersom denna aspekt är så väsentlig för ungdomsboken är
begreppet kön klargörande, trots att det i en svensk kontext kan te sig
som en avvikelse från den etablerade terminologin, där begreppet
genus visserligen slagit igenom, men dock inte utan att det har
ifrågasatts. Andræ låter i sin avhandling könskonstruktion beteckna
litterära karaktärer medan begreppet könskonstituering betecknar hur
individer generellt formar sitt kön. Könskonstituering är sociologen
Eva Lundgrens begrepp för hur individen genomgår en
identitetsskapande process i relation till rådande könsnormer, det vill
säga hur feminint och maskulint beteende skapas. 11 Könskonstituering
innebär en ständigt pågående process där normer både underförstås och
revideras. Detta begrepp är vidare än det psykologiska begreppet
könssocialisation, vilket betecknar hur individen psykiskt blir man
eller kvinna, eftersom det inbegriper ett samhällsperspektiv.
Grundläggande för en könsmaktanalys är en granskning av
förskjutningar av representationer av femininitet och maskulinitet i
texter, och därmed även en problematisering av könstillhörighet.
Medan begreppen kvinna eller man anger det biologiska könet,
betecknar begreppen femininitet eller maskulinitet beteendemönster,
vilka inte nödvändigtvis överensstämmer med karaktärernas biologiska
kön. Jag använder i denna studie begreppen femininitet och
maskulinitet för att understryka den sociala och kulturella
10 Andræ, Marika: 2000 ”Vad är könsskillnad? Om motstridiga användningar av
begreppet kön och svårigheten att formulera socialisationsteorier.” Andersson, Gudrun
(red.): Bedrägliga begrepp. Kön och genus i humanistisk forskning. Swedish Science P.,
Uppsala, 31-49.
11 Lundgren 1993, 192.
6