Förklädda flickor: könsöverskridning i 1980 - Åbo Akademi

Janne bryter in i pojkgänget med verbal briljans och motsätter
sig omedelbart den könsbundna jargongen. Janne vet hur språket kan
användas som maktmedel och skapar sig genom språket en position i
gänget. En lingvistisk praktik där Janne hade tagit till sig könsorden och
annekterat dem hade kanhända varit än mer karnevalesk till sin natur,
eftersom det att ta tillbaka makten över ett nedsättande uttryck genom
att själv bruka det och fylla det med positivt laddat innehåll, är en
kontroversiell subversiv strategi. Dessa strategier kan ses som en
förlängning av karnevalens språkakrobatik. Janne följer däremot en
annan strategi och internaliserar inte pojkperspektivet utan skapar
istället plats för emancipatoriska perspektiv i gänget. Samtidigt fyller
Janne minst lika många stereotypa pojkegenskaper enligt Stephens
schema för könsstereotyper som Krille gör, inte minst med sitt tekniska
kunnande och sin briljans på cykel.
I en motsvarande episod där Janne kunde få tillträde till
pojkbastun spelar igen språk, pojkpenisar, homosocialitet och
homoerotik in:
Sporten hela dan var hur länge man kunde sitta i bastun med simbrallorna på
innan sura Harry Badvakt kom och pekade. Inga byxor, hur många gånger ska
man behöva säga det?
– Han är bög! var Stenes förklaring. Varför måste vi annars näcka. Gå ut och
ge honom din lilla gullfisk, Pecka! Sedan var Pecka ur spel, och Harald
skällde på Stene, och Stene garvade och utmanade vem som ville på ståkuk,
men ingen ville. Istället föreslog Berra att Stene skulle gå ut till Harry, eller ta
en kalldusch. Ungefär så där var det varje gång, och jag tror Janne anade det,
för när han blev manad att hänga med till Medis på onsdagarna så vred han
sig och slingrade sig och skyllde på ungefär vad som helst för att slippa.
(Janne, min vän, 17)
Pojkgemenskapen odlar en öppenhet gällande sexualitet vilken saknar
motsvarighet i ungdomsromanens flickskildring. Janne känner sig
provocerad både av risken för upptäckt och av sina aningar om vad som
sker i bastun och börjar stamma, vilket Bosse i sin tur härmar:
Janne behövde inte Bosses bevis och hade inget behov av att bevisa något
heller, för att jag v-v-vet vad jag kan och skiter precis i vad du tror.
Och då sket sket sket väl Bosse i i i Janne, förfan.
Nu v-v-var du k-k-kul va!
Kukukul, för dej va, Kukukuk. (Janne, min vän, 18)
242