Förklädda flickor: könsöverskridning i 1980 - Åbo Akademi

erättelseaspekter som ramsituation, kausala samband och rörelse mot
upplösningen. Även representationen av relationen mellan karaktärerna
och särskilt synvinkeln ställs i fokus av Stephens. Han knyter de
narratologiska strukturerna till ideologi och karneval och visar hur
berättandet på innehållsnivå och i den narrativa framställningen kan dra
åt olika håll. 27 Jag kommer att beakta både historienivån och
berättelsenivån eftersom jag ämnar granska hur kön konstrueras via det
kausala händelseförloppet i förklädnadsromanen: antagandet av
förklädnad, situationer den förklädda försätts i som är beroende av
förklädnaden, hur förklädnadsintrigens upplösning är beroende av en
demaskering, samt hur detta berättas.
Ett användbart, men ännu relativt oetablerat, begrepp är
crossvokalisering vilket Maria Nikolajeva föreslår då hon granskar
huruvida författares berättarstrategier är könsbundna. Nikolajeva myntar
begreppet crossvokalisering för det faktum att könsbyten äger rum
gällande rösten i verket. 28 I analogi med Judith Butlers begrepp
performativt kön avser begreppet den performativa rösten
berättarinstansens maskulinitet eller femininitet som en textuell
konstruktion snarare än en följd av berättarens eller karaktärens
biologiska könstillhörighet. 29 Nikolajeva nämner ingenstans i artikeln att
hennes exempelmaterial består av ungdomsromaner. Artikeln
vidareutvecklar Susan Lansers kommutativa test, vilka innebär att om en
särskild berättarteknisk aspekt i texten förändras, inverkar detta på vår
förståelse och tolkning av texten. Lanser utför testet med personlig och
opersonlig berättare samt byter ut mansnamn till kvinnonamn. Hon
diskuterar ett eventuellt samband mellan författarens könstillhörighet
och läsarens uppfattning av berättarens könstillhörighet. 30 Nikolajeva
27
Stephens¸ John: 1992 Language and Ideology in Children’s Fiction. Longman,
London.
28
Nikolajeva, Maria: 2003 b ”Crossvokalisering och subjektivitet. Den performativa
rösten i litteraturen.” Tidskrift för litteraturvetenskap 2003/1-2, 55. Begreppet
crossvokalisering kunde försvenskas till korsvokalisering, eftersom det särskilt i
sammansättningar som crossgenusberättande blir ett otympligt begrepp på svenska. Jag
väljer ändå att följa Nikolajevas terminologi, för att inte ytterligare öka termfloran,
eftersom jag underskriver hennes definition av begreppet.
29 Nikolajeva, Maria: 2005 ”Stemme, magt og genus i børnelitteraturen.” Passage
2005/52, 39-48 och Nikolajeva, Maria: 2003a, 184.
30 Lanser 1991, 250-261.
137