Förklädda flickor: könsöverskridning i 1980 - Åbo Akademi

obygden. Även religionen spelar en viktig roll. Den är uppsåtet till
kriget och övergreppet blir därmed en synd: ”[j]ust genom att låta
kvinnan leva visat vårt särskilt onda uppsåt. Genom att låta henne leva
förstods att vi ämnat förlusta oss länge med henne och detta var en stor
synd mot Gud och Konungen” (Anna-Carolinas krig, 38). För sitt
deltagande i maskulinitetens maktyttring, vilken här tar sig uttryck i
gruppvåldtäkt, döms Anna-Carolina till hängning, men lyckas genom
lottning undgå döden: ”Själv tänkte jag att jag ändå var flicka och säkert
inte skulle dömts lika hårt om man vetat hur det egentligen stod till med
mig” (Anna-Carolinas krig, 40). Inombords betraktar Anna-Carolina
flickskapet som en förmildrande omständighet och en möjlighet till
strafflindring. Hon ser således inte sig själv som medskyldig till
övergreppet.
I Wahls skildring är krig i sig ett våldsdåd som utöver att det
drabbar civila kvinnor och barn dessutom inbegriper sexualiserat våld
mot kvinnor. Havandeskap anses allmänt vara kvinnans aktiva
militärtjänst. Detta säger Gustav II Adolf till Anna-Carolina i
flickskepnad: ”Varför sitter du inte hemma i Skillingaryd eller Alvesta
och föder mig goda pojkar att bli soldater i min armé?” (Anna-
Carolinas krig, 133). Till textens mest tydliga tomrum gällande
flickskildringen hör att Wahl väljer bort att skildra Anna-Carolinas
motstånd och istället låter henne kämpa inom krigskontexten för att
överleva. Grundkonflikten, att den förklädda flickan skall lura
samhällssystemet i form av krigsuppbådet och soldatinkallningen för att
rädda sin bror från kriget, slarvas bort genom en flyhänt bortförklaring
om att det är omöjligt att försöka fly eftersom det leder till döden.
Karnevalens omvända ordning är i Wahls fall extrem, den
placerar flickan i förövarposition och inbegriper henne i en
gruppvåldtäkt. Emancipatoriska drag fattas helt i skildringen.
Konfrontation med kvinnohistoria
I Missne och Robin flätar Inger Edelfeldt in en ansenlig mängd
kvinnohistoria då hon under den temporära karnevalen låter
Torun/Robin möta olika gestalter i skogen. Torun träffar Esmeralda, en
kvinnlig karaktär som delger henne kunskap om kvinnans villkor i
historisk tid. Därmed får Torun konkret konfronteras med vad det
innebär att vara kvinna i ett patriarkat. Det 1700-tals soldattorp som är
Toruns sommarhem visar sig ha inhyst Esmeralda, tidigare kallad Lisa,
249