20.02.2013 Views

Förklädda flickor: könsöverskridning i 1980 - Åbo Akademi

Förklädda flickor: könsöverskridning i 1980 - Åbo Akademi

Förklädda flickor: könsöverskridning i 1980 - Åbo Akademi

SHOW MORE
SHOW LESS
  • No tags were found...

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

– Och jag då! Att vara svag var min enda chans, just så svag och rädd som jag<br />

verkligen var. Styrka och tuffhet skulle här vara bortkastade manliga egenskaper.<br />

Svag och rädd om mitt enda liv. Jannes eget liv var av intet värde. (Janne, min vän,<br />

137)<br />

Krille är klart medveten om maskulinitetskonstruktionen och han vet<br />

när han skall leva upp till den och när inte. Han skriker och gråter<br />

ohämmat för att hindra Janne.<br />

Konstruktionen av Janne anknyter till ett av den klassiska<br />

pojkflickans särdrag, nämligen hennes vertikalitet, vilken implicerar en<br />

symbolisk rörelsefrihet. Pojk<strong>flickor</strong> i flickböcker representeras, som<br />

tidigare diskuterats, ofta genom vertikala rörelsemönster och deras<br />

kroppsliga aktivitet bryter således med flickschablonens stillasittande<br />

och prydliga, läs svaga, <strong>flickor</strong>. Kristin Hallberg kallar motivet ”flicka<br />

på tak”. 33 Jag föredrar att tala om horisontalitet kontra vertikalitet,<br />

eftersom begreppen synliggör polariteten mellan ytterligheterna i<br />

flickskildringen, det vill säga anpassning och protest. I detta<br />

sammanhang fungerar vertikaliteten som ett karnevalsdrag vilket bidrar<br />

till att frigöra flickan från flickmatrisens anpassade flickskap.<br />

Karnevalens motiv återknyter samtidigt konsekvent till barn- och<br />

ungdomslitteraturens standardmönster. Ett exempel på detta är Jannes<br />

främsta särdrag, nämligen briljansen på cykel, vilket ingår i<br />

maskuliniseringen av karaktären. Att cykla skildras vanligtvis i<br />

ungdomsromanen som en pojkaktivitet vilken betecknar rörelsefrihet.<br />

Cykeln är en kenotyp som motsvarar sagans häst, och den knyts av<br />

tradition till pojkhjälten. 34<br />

Att cykeln är starkt knuten till pojkskapet under olika tidsperioder<br />

illustrerar även Skuggan över stenbänken, där Berta upplever en<br />

omskakande frigörelseprocess genom att kräva att få en cykel. Påverkad<br />

av Carolins emancipatoriska tankar inleder Berta ett könsuppror i mindre<br />

skala, vilket riktar sig mot hennes far, genom att hon övertalar honom att<br />

köpa henne en cykel. Bertas bror Roland har fått en cykel i<br />

födelsedagspresent och det vill Berta också ha. Fadern har inte ens<br />

reflekterat över att Berta skulle vara i behov av eller ens vilja ha en cykel:<br />

33 Hallberg 1999, 128.<br />

34 Nikolajeva, Maria: 1992 ”Typologiska studier av barnlitteratur. Till begeppet<br />

kenotyp.” Barnboken 1992/1, 10.<br />

224

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!