Förklädda flickor: könsöverskridning i 1980 - Åbo Akademi

kjolstadiet. Att flickan skulle kunna återta en flickposition där hennes
flicktillhörighet på ytan är diffus ter sig omöjligt. Om slutet innefattar
en omskrivning av flickkonstruktionen sker detta i första hand i flickans
inre och inte i hennes yttre framtoning.
Kvinnokropp i rött
I Anna-Carolinas krig är en kraftfull återanpassning till kjolstadiet
aktuell. Anna-Carolina är även den av karaktärerna i materialet som har
upplevt de mest extrema händelserna inom frontberättelsens ramar,
exempelvis som medskyldig till gruppvåldtäkt. Att föra in en flicka i en
frontskildring är som tidigare konstaterats ett vågat företag. Den
handlingsmättade intrigen motsäger en utveckling där Anna-Carolinas
reflektioner kunde komma till uttryck. Slutet innebär på det strukturella
planet ett konventionsbrott eftersom det avrundade slutet, i detta fall i
form av äktenskapet, är en konvention som överskrider ungdomsromanen
men dock tillhör flickboken. Anna-Carolina mognar således till vuxen
kvinna, vilket upplösningen i äktenskap och graviditet visar. Ur
könsideologisk synvinkel ter sig slutet förbryllande då det gäller en modig
flicka som Anna-Carolina. Wahl väljer här att inom frontskildringens
ramverk dämpa hennes styrka genom att låta henne uthärda motbjudande
händelser som våldtäkter. Följaktligen blir äktenskapet, förutom en
bestående förklädnad som är för riskfylld, det enda tillgängliga skydd hon
kan finna, vilket i och för sig stämmer väl in på 1600-talets livsspann.
Äktenskapsslutet är historiskt korrekt eftersom bonddöttrar på 1600talet
vanligtvis ingick äktenskap tidigt om de inte hade något
handikapp, exempelvis var ”mindre vetande”. 29 Här kan
äktenskapsslutet följaktligen delvis bero på en strävan efter historiskt
autenticitet.
Anna-Carolina införlivas obevekligen med det feminina, vilket
i hennes fall innebär underordning, försoning och en traditionell
kvinnoroll. Samtidigt får hon en position som husfru på Kalmar slott,
vilket innebär en social klättring och en samhälleligt sanktionerad
belöning för hennes anpassning till rådande könshierarki. Att hon efter
sina erfarenheter vid fronten där hon fått vara rådig, listig och
29 Olander, Ann-Sofie & Strömberg, Ulla-Britt: [1996] 2002 Tusen svenska kvinnoår.
Svensk kvinnohistoria från vikingatid till nutid. Prisma, Stockholm, 77.
281