Förklädda flickor: könsöverskridning i 1980 - Åbo Akademi

gudfruktiga jungfrur kontrasteras mot gudlösa och onda jungfrur. 11
Därmed finns flickmatrisens grundkonstellation duktig och dålig
representerad redan i ”den första svenska barnboken”.
I allmänhet skall flickor då som nu vara måttliga. Ørvig betonar
att dygderna för den anpassade flickan är: att vara oskyldig, from,
underdånig, att veta att tiga samt att vara själfull och eterisk. 12 Hon
skriver under kvinnofrigörelsens 1970-tal och vill blicka tillbaka till
reformationstiden och fram till kvinnorörelsen för att skönja vilka
uppfostringsideal för flickor som under skilda tider har representerats i
skönlitteraturen. Hennes böcker är inte litteraturvetenskapliga och skevs
innan feministisk litteraturteori fått fotfäste. Ørvig koncentrerar
framställningen på matrisens ena ytterlighetstyp, den anpassade flickan,
och visar att anpassningsintrigen har ett klart samband med samtidens
syn på femininitet.
Den duktiga flickan anpassar sig till samhället och förväntas
genom sin lydnad stöda könsmaktordningen. Hon beskrivs med
adjektiven snäll, vanlig, präktig, dygdig, rådig, måttlig, käck, glad,
vänlig och omhändertagande. 13 Den duktiga flickan förknippas med
egenskaper som lydnad, anpassning och prydlighet samt skildras i
händelseförlopp som understryker dessa typiska egenskaper. Flickorna
är, i analogi med Åsa Stenwalls begrepp den frivilligt ödmjuka kvinnan,
frivilligt ödmjuka flickor vilka inte hävdar sig utan lever i enlighet med
omvärldens krav och förväntningar. 14
Även flätflicka är en klargörande synonym till duktig flicka.
Denna flicktyp kännetecknas till det yttre av att hon bär flätor. Frisyren
spelar en avgörande roll i flickskildringen som en markör för vilken
sorts flicktyp karaktärerna tillhör. Det finns otaliga exempel på hur
frisyren formar flickbilden. I Sigrid Adams-Klingbergs flickbok Fars
egen flicka (1933) summeras flickans förändring mot en mer anpassad
kvinnoroll så här: ”Det var ej samma slängiga slyna, som hade sänts
iväg till huvudstaden. Dessutom hade hon vuxit och lagt ut en smula,
och den förr så slarviga frisyren hade fått ge vika för ett väl ondulerat
11
Klingberg, Göte: 1988 ”Om jungfrurs dygder. Den första svenska barnboken.”
Barnboken 1988/2, 28.
12
Ørvig 1973, 12.
13
Stephens 1996, 18-19 och Andræ 2001, 97.
14
Stenwall, Åsa: 1979 Den frivilligt ödmjuka kvinnan. En bok om Fredrika Runebergs
verklighet och diktning. Natur och Kultur, Stockholm.
68