Förklädda flickor: könsöverskridning i 1980 - Åbo Akademi

feministisk läsart in i min narrativa analys. De berättartekniska aspekter
jag behandlar skall ses i relation till den övergripande könsideologiska
maktförhandling som är undersökningens kärna. För att möjliggöra
omläsningar måste den narratologiska metoden fördjupas av
kompletterande infallsvinklar, som könsmaktanalys, en aspekt som
genomsyrar textanalysen på flera nivåer. Narratologen Mieke Bal menar
att: ”[t]he use of formally adequate and precise tools is not interesting in
itself, but it can clarify other, very relevant issues and provides insights
which otherwise remain vague.” 1
På den berättartekniska nivån synliggörs könsbundna praktiker i
karaktärskonstruktion och handlingsförlopp. På den ideologiska nivån
belyser könsmaktperspektivet de narratologiska effekter, vilka
könskonstruktionen ger upphov till i berättarstrukturerna. En analys av
berättarperspektivets inverkan på skildringen av den förklädda flickan
tjänar således till att synliggöra den ideologiska kontexten. Seymour
Chatman presenterar i Story and Discourse en modell för de deltagande
aktörer som förekommer i berättande. Inom den berättande texten finns
den implicita författaren, berättaren, narraten och den implicita läsaren,
utanför texten finns den verkliga författaren och den verkliga läsaren.
Det är avgörande att särskilja mellan den verkliga författaren och den
implicita, det vill säga den föreställning läsaren utgående från texten får
om den som skrivit texten. Det är utgående från den implicita författaren
som textens ideologi diskuteras, vilket inte i sig utesluter ett samband
med den verkliga författaren, särskilt då det gäller könstillhörigheten. 2
Susan Lanser myntade i början av 1990-talet hybridbegreppet
feministisk narratologi. 3 Med det avser hon att feminismens
1
Bal, Mieke: 1983 ”Sexuality, Symbiosis and Binarism. A Narratological Comment on
Bergen and Arthur.” Arethusa 1983/1-2, 121.
2
Chatman, Seymour: 1978 Story and Discourse. Narrative Structure in Fiction and
Film. Cornell UP., Ithaka NY.
3
Lanser, Susan Sniader: 1991”Toward a Feminist Narratology.” Warhol, Robyn E. &
Prince Herndl, Diane (red.) Feminisms. An Anthology of Literary Theory and Criticism.
Rutgers UP., New Brunswick, 610- 629. Enligt Nikolajeva 2003, 181 är beteckningen
på hybridmetoden missvisande och hon föreslår genusnarratologi som ett mer adekvat
begrepp. Detta utgår från ett särskiljande mellan feministisk teori och genusteori, vilket
jag tidigare kommenterat att jag inte skriver under eftersom jag betraktar den senare
kategorin som en del av den tidigare. Nikolajeva, Maria: 2003a ”Auktoritära män och
otillförlitliga kvinnor. Genus och berättande.” Skalin, Lars-Åke (red.): Berättaren. En
gäckande röst i texten. Universitetsbiblioteket, Örebro, 180-205.
131