Förklädda flickor: könsöverskridning i 1980 - Åbo Akademi

Gripe att utföra ett skifte i berättarperspektivet, så att den förklädda
Carolin får föra ordet som personlig berättare. Därmed bryts illusionen,
förklädnaden trängs undan och skildras enligt vad den betyder för
Carolin, det vill säga ett redskap för hennes lek med kön.
Perspektivbytet har långtgående konsekvenser för Skugg-serien eftersom
samma händelseförlopp i och med detta berättas genom olika karaktärers
medvetanden. Flickberättarens funktion är att distansera och
främmandegöra den förklädda flickan. Den förklädda flickan som
återberättas filtrerad genom en annan flickas medvetande färgas av
denna flickas uppfattningsförmåga, föreställningar om flickmatrisen
samt hennes flickskap. Gripe låter således två flickberättare berätta
samma händelseförlopp ur olika synvinklar.
Skuggornas barn och Skugg-gömman är särskilt intressanta
eftersom den personliga berättaren i den förra boken är Berta och i den
senare Carolin, som bägge skildrar samma händelseförlopp.
Berättartekniskt kompliceras saken ytterligare av att Skuggornas barn
förekommer i två versioner. Medan den ursprungliga utgåvan från 1986
omfattar 394 sidor har den senare utgåvan från 1990 förkortats till 293
sidor. 80 Händelseförloppet är det samma, men perspektivet är nytt. I ett
fiktivt förord berättar Berta att hon har läst Carolins berättelse i Skugggömman,
vilket har fått henne att revidera sin uppfattning om
händelserna på Rosengåva. Den nya versionen uppges vara skriven av
Berta då hon fyra år efter att den första versionen skrevs studerar
medicin. Jag har jämfört de olika versionerna utifrån
förklädnadsaspekten och kommenterar skillnaderna för att kunna avgöra
huruvida den reviderade versionen fördjupar eller förflackar
förklädnadsmotivet. Eftersom förändringarna är stilistiska och syftar till
att komprimera och förtydliga berättelsen betecknar jag i princip
versionerna som samma text. Det intressanta är däremot ifall
berättarperspektivet kastar ett nytt sken över händelseförloppet. I den
personliga berättaren Bertas fiktiva förord, vilket inleder den reviderade
versionen skriver hon så här:
80 Lidström, 1994, 157 bortser från skillnaderna mellan de olika versionerna. Hon
hänvisar till ett telefonsamtal med Gripe 94.09.01 där Gripe berättat att hennes spanska
förlag ville ge ut en förkortad version av boken och att hon då valde att skriva en ny
version av boken. Ingen har närmare jämfört de förändringar Gripe gjorde.
183