Förklädda flickor: könsöverskridning i 1980 - Åbo Akademi

mönster den galna kvinnan på vinden. Dessa mönster är som nämnts
särskilt relevanta i Gripes Skugg-böcker, vilket inte utesluter att denna
modell skulle vara mindre viktig vid en analys av de övriga
förklädnadsromanerna.
De aktiva och starka förklädda flickorna är unika undantag vilka
bereds utrymme genom karnevalsprincipen. Ofta är de för att upprätthålla
en maskulin performans tvungna att förakta andra flickor. Då de
förklädda flickorna infogas i traditionellt maskulina hjälteroller riskerar
författarna att istället för att skapa en flickkaraktär beskriva en förenklad
omvänd stereotyp genom att låta flickan framträda i en utpräglat maskulin
roll. Detta är ett typiskt exempel på tokenism, eftersom sådana
flickskildringar knappast förblir mer än symboliska åtgärder på textens
ytplan, menar Nikolajeva. 67
Istället för ett förenklande stereotypomkastande använder
feministiska karaktärer enligt Lissa Paul strategier som fantasi och
bedrägeri för att överskrida kön eller också hyllar de traditionellt
feminina värden vilket är typiska karnevalsstrategier. 68 Humor och
hjältedåd passar illa samman eftersom hjältens ”gendered grandiosities
need to be taken seriously”. 69 I detta sammanhang erbjuder karnevalen en
möjlighet att skratta åt könsordningen, vilket är en känd omstörtande
strategi. Förklädnadsromanerna använder ibland, som i Dårfinkar och
dönickar, humor som en karnevalsstrategi, vilket framkallar ett skratt som
rubbar maktstrukturer. Detta hänger även samman med valet av
självbedräglig berättare. Det är ett genomgående mönster att
förklädnadsromanerna innehåller någon scen där skrattet används
subversivt.
Alternativa hjälte-egenskaper som kullkastar klassiska
könsdualismer kunde enligt Hourihan vara: acceptans, respekt,
medlidande, miljövård, sökande efter insikt och kreativ humor. 70 Det
förekommer en hel del flickkaraktärer som kombinerar styrka med känsla
inom hjälteberättelsens ramar. Men oftast är flickor i hjälteroller föga
frigjorda:
67 Nikolajeva 2000,149.
68 Paul 1990,162.
69 Hourihan 1997, 212.
70 Hourihan 1997, 206.
261