Musikaliska uttryck och funktioner i interaktiva v rldar - C64.com

uppsatsens syfte. Jag skriver denna uppsats i egenskap av musikvetare och inte
programmerare. Samtidigt som jag alltså inte förutsätter särskild kännedom om datorspel för
Commodore 64 (C 64), Commodore Amiga (Amiga) eller PC, har jag av platsskäl inte alltid
möjlighet att gå närmare in på detaljerna hos varje spel, vilket gör att läsare med personlig
erfarenhet av datorspel från C 64 och Amiga kan sägas ha ett visst försprång med avseende på
repertoarkännedom av de spelexempel jag använder mig av i texten.
I uppsatsens huvudkapitel ringar jag in ett problemområde genom en diskussion av dels
olika spel, vilka får representera olika musikaliska implementeringar, dels olika begrepp,
teoretiska resonemang och frågor vilka importerats ifrån studier inom ludologi, narratologiskt
inriktad medieforskning, film-, teater- och musikvetenskap. Jag har försökt att förankra mina
tankegångar eller utläggningar i konkreta spelexempel. Dessa exemplifieringar har dock inte
funktionen av självständiga fallstudier, utan det är fortfarande de teoretiska resonemangen
som står i centrum. Exemplen blir således mer av ett medel att driva mina teser än en
systematisk kvantitativ undersökning av den mängd olika musikaliska och ljudmässiga inslag
som återfinns i datorspelsmaterialet. De kan inte heller visa på det djup eller den komplexitet
som en faktisk fallstudie hade kunnat ge. Med det sagt har jag dock genom materialets
relativa storlek i regel ett flertal olika spelexempel i åtanke då jag i texten endast använder ett
exempel på hur musik- eller ljud kan implementeras, och som då underbygger den
oundvikliga generalisering som sker i diskussionerna. Jag har dock försökt att inte i onödan
använda många olika spelexempel i texten, utan om möjligt använda samma återkommande
spel för att underlätta för läsaren. Liknande exempel har jag istället valt att förpassa till
fotnoterna, samtidigt som en läsare med spelvana från C 64- och Amigaspel säkert kan hitta
andra, minst lika relevanta, referenser.
Diskussionerna i kapitel 3 tar avstamp i mina fem frågeställningar och rör sig mellan det
metodologiska och teoretiska. Detta ger att jag i 3.1 Interaktiva utmaningar låter frågan om
musikens interaktivitet komma i fokus, men även hur detta kan hanteras i ett
analyssammanhang, t ex för en eventuell transkription av musik i datorspel.
3.2 Musikens strukturella funktioner innebär ett sammankopplande av Karin Hallgrens
resonemang kring musikaliska funktioner hos teatermusik med datorspelmediets inre
strukturer, interaktiva som icke-interaktiva inslag, och musikens betydelse för helheten av
spelupplevelsen. Här pekar jag ut några återkommande musikinslag och konventioner i spel.
I 3.3 Spelvärldars fiktiva musik- och ljudrum tar jag särskilt fasta på
filmmusikforskningens användande av begrepp som diegetisk och ickediegetisk musik, och
hur detta kan hjälpa oss förstå förhållandet mellan ljud, ljudeffekter och musik i spel.
Strategier som kan ses i spel för skapandet av en trovärdig och involverande spelvärld utgör
här de centrala frågorna.
Det relativt stora undersökningsmaterialet av spel för Commodore 64, Amiga och PC får
stort utrymme i 3.4 Spelmusik som soundkompositioner, där jag söker lyfta fram den mängd
olika musikaliska uttryck som här kan finnas. Utgångspunkten för diskussionerna utgör
soundbegreppet och hur detta kan appliceras i stilistiska komparationsstudier av spelmusik på
olika nivåer.
I ett sista delkapitel 3.5 Den audiovisuella processen tar jag åter avstamp i
filmmusikstudier, men här har jag inte bara tagit in idéer från studier av ljudfilmen, utan
särskilt valt att titta närmare på forskning på stumfilm. Jag söker med detta olika sätt att ringa
in betydelsen av interaktivitet i spelen, för musikens relation till det visuella förloppet och hur
detta påverkar hur spelare kan sägas tolka och förstå det audiovisuella samspelet.
14