Musikaliska uttryck och funktioner i interaktiva v rldar - C64.com

Mot Juul och Frasca ställer jag medieforskaren Britta Neitzel som i sin artikel ”Levels of
Play and Narration” (2005) 182 argumenterar för att just narratologiska tankegångar bildar en
alldeles utmärkt fond för en analys av datorspel, samtidig som hon på ett föredömlig vis även
framhåller de begräsningar som finns för narratologiska teorier i datorspelssammanhang.
Genom att gå till litteratur med både utgångspunkt i ludologi och narratologi, har jag
försökt navigerar mellan den ibland olyckliga polarisering som skett inom forskningsfältet
och som flyttat diskussionerna från sakfrågorna, (datorspelen, spelarna, datorspelsdesign,
spelmusik osv.), till det metadiskursiva (”vilka metodiska och teoretiska utgångspunkter bör
användas i datorspelsforskning?”). Liksom forskare som James Newman, Zach Whalen 183 (se
nedan) och Brita Neitzel, menar jag att datorspelsforskningen har åtskilligt att vinna på att dra
nytta av såväl ludologi, som lyfter fram datorspelsmediets särart, men även narratologi, som
visar att datorspel inte har vuxit fram ur ett vakuum, utan speglar sitt multimediala ursprung
ur film, musik, teater, manga och litteratur. 184 För att inte riskera att uppfinna hjulet ännu en
gång blir det nödvändigt att ta tillvara på kunskapen ifrån de mer etablerade metod- och
teorifälten, visserligen sprungna ur forskningen på äldre medier, men likväl användbara även i
datorspelens digitala sammanhang, varibland narratologiska modeller utgör en sådan
teoririktning. Nedan kommer jag därför att även närma mig flera andra sådana forskningsfält
och deras relevans för metoddiskussionerna.
Om man dock först tittar närmare på den litteratur som belyser datorer och musik ur ett
direkt musikvetenskapligt perspektiv, finner man snart att denna mestadels diskuterar hur
datorer kan användas som ett redskap för att analysera musikaliskt material eller användas för
att skapa ny musik. 185 Här ingår inte datorspelsmusik bland de musikaliska materialen, utan
det är en konstmusikalisk/populärmusikalisk repertoar som avses. Den tekniska aspekten
dominerar och t ex Audio Programming for Interactive Games (2004), 186 som direkt berör
ämnet, kan snarast beskrivas som en manual för musikprogrammering. Denna bok tar dock
upp en kortare diskussion kring musik och interaktivitet, som varit givande för min diskussion
av interaktivitetsbegreppet.
Den litteratur som faktiskt diskuterar datorspelsmusik är antingen i uppsats- eller
artikelformat. Här kan några c-uppsatser i musikvetenskap uppmärksammas: ”Play it again,
SID” av Michael Eriksson, 187 med fokus på C 64, där en riktigt intressant diskussion kring
individuella stildrag hos olika datorspelkompositörer görs av Eriksson liksom en djupare
analys av SID-chipets musikaliska och tekniska egenskaper; ”Lite spel och mycket
182 Britta Neitzel: ”Levels of Play and Narration”, Narratology beyond Literary Criticism, Mediality,
Disciplinarity, Jan Christoph Meister (red.), Berlin, Walter de Greyter 2005.
183 Whalen: “Play Along”. Whalen kommenterar att genom att ludologi ställts mot narratologi har detta i viss
mån paralyserande debattklimatet, där en del forskare ägnar långa argument åt att försvara utgångspunkterna för
sin forskning, istället för att ägna tid åt sakfrågorna.
184 Se även Glantz: “Interaktivt berättande”. I denna uppsats diskuterar jag bl a datorspelsmediets starka koppling
till ett vidare kulturellt mönster, folksagan, utifrån Vladimir Propp Sagans morfologi (1928). Studien visar bl a
hur det kan vara givande att diskutera äventyrsspel utifrån Propps sju funktioner, dramatis personae, men även
hur spelen i undersökningen rentav har så stora likheter med folksagan att det går att tala om att de utgår från
samma berättelseskelett.
185 Se t ex Curtis Roads (red.) och John Strawn (red.): Foundations of Computer Music, London The MIT Press
1987; Eduardo Reck Miranda: Composing Music With Computers, Oxford, Focal Press 2001 och Penfold:
Computers and Music; Todd Winkler: Composing Interactive Music. Techniques and Ideas Using Max,
Cambridge, The MIT Press 1998.
186 Wilde: Audio programming.
187 Michael Eriksson: ”Play it again, SID, datorspelsmusiken för Commodore 64”, c-uppsats,
Musikvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet, 1995.
33