Musikaliska uttryck och funktioner i interaktiva v rldar - C64.com

5. Slutord
På många sätt har detta arbete varit en tidskrävande och svår process med tanke på
undersökningens mångfacetterade natur. Ett antal frågor har därför klart legat bortom mitt
sökljus, men det är min avsikt att här antyda några av dessa problem, som trots allt blivit en
del av arbetsprocessen, vilka även skulle kunna inspirera andra att ta vid där jag stannat.
Flera frågor som dykt upp under arbetets gång har varit av källkritikkaraktär och här avser
jag inte bara den fråga som hör samman med datorspelens interaktivitet och inringandet av
musikobjektet, men hör samman med de ports av spel och spelmusik som var vanligt
förekommande, där det uppstår en fråga om den portade versionens relation till
”originalmusiken”. Utgör detta ett nytt verk eller är det att betrakta som en version av
”originalverket”? Denna problematik är inte heller begränsad till ljud- och musikområdet,
men inkluderar även grafiken i spelen där ”remakes” av spel visserligen inte alltid innebar en
total renovering av spelets utseende, men ofta innebar just det. Vad händer med spelet när
både utseende, musik och eventuellt även spelkänsla förändras? Då koden ändras, ändras
också spelet? Utgör porten ett nytt spel? Eller, som sagt, en version av densamma? Dessa
frågor kräver en helt annan infallsvinkel än denna undersökning för att kunna utredas. Vad jag
själv har kunnat konstatera utifrån de olika slags lösningar som kan ses vad gäller ports (en
del behåller grafisk design och musik, med marginella ”förbättringar”, andra gör om både
grafik och musik), är att det råder en osäker hållning till grundproblematiken i stort inom
branschen. Frågan kanske snarast kan formuleras som ”hur ser man inom spelbranschen på
spelet som ”verk”? Hur definieras spelet estetiskt och innehållsligt?”. Något givet svar står
ännu att finna.
Det är för övrigt även en tidskrävande process att spåra spelens historia, för att utröna
huruvida de utgör en port eller ej. Ljudkvalitet som sökkriterium funderar ofta inte, då det
finns flera ports från Amiga till Commodore 64, och alltså inte som man skulle kunna tro,
bara från den äldre plattformen till den yngre. Sökljuset måste inkludera alla typer av spel,
den vidaste av definitioner för spel, inkluderandes arkadspel, handhållna spel osv. och för en
enskild forskare tycks området nästan oöverskådligt och ogenomträngligt.
Denna problematik hör även samman med en annan tidskrävande aspekt av spelforskning,
genomspelandet av spelet. Spelens multisekventialitet och färdighetskrävande natur gör
spelets innehåll högst svåråtkomligt, jämför med genomläsandet av en bok eller
genomspelandet av en skiva, där man visserligen inte uppmärksammar alla aspekter av dessa
vid första läsningen eller lyssningen, men likväl tagit del av hela materialet. Kontentan blir att
det i grund är omöjligt att komma in på spelforskning utan att redan bära med sig ett bagage
av spelerfarenheter och kunskaper, där så att säga förarbetet åtminstone delvis redan är gjort.
Detta är fallet för mig som växte upp med såväl Commodore 64, Amiga och de tidigaste
DOS-spelen. Men i dagsläget skulle det t ex vara omöjligt för mig att angripa tv-spelsområdet
på det sätt jag har gjort här.
För att återgå till hjärtefrågan i denna uppsats, om musikens relation till datorspelens
interaktivitet finns det flera spännande saker som händer i dagsläget där denna fråga helt klart
kan utredas vidare med tanke på dagens spel och spelkonsoler. Musik- och ljudanvändningen
antar t ex nya former och funktioner med en sådan konsol som Wii, där ljud och musik även
kan spelas genom de två handhållna kontrollernas separata högtalare, som komplement till
ljud som spelas genom övriga högtalare eller helt självständigt. Hur detta kommer utnyttjas av
spelkompositörer i framtiden återstår bara att se.
96