Musikaliska uttryck och funktioner i interaktiva v rldar - C64.com

känslomässiga innehåll, 530 eller där Chion uttryckligen beskriver musikens roll i termer av att
projiceras på bilden. 531 Gorbman framhåller istället att bilden per se inte är tillräcklig som
meningsbärare, och lånar Roland Barthes begrepp ”ancrage” för att beskriva hur musiken
förankrar bildens betydelser och möjliggör dess uttolkning: ”Music […] anchors the image in
meaning, throws a net around the floating visual signifier”. 532 De starka konventionerna kring
den ickediegetiska bakgrundsmusiken i filmmediet innebär för publiken att musiken har en
central tolkande funktion:
Conventional practice has made an anchor of background music, such that it dictates what
the viewer’s response to the images ought to be. Remove it from a scene whose emotional
content is not explicit and you risk confronting the audience with an image they might fail
to interpret. 533
I Gorbmans resonemang ackumulerar musikaliska teman denotativa betydelser i en
pågående process av upprepade sammanförande av bild och musik. Dessa betydelser kan
antingen bli låsta till sitt innehåll under hela filmen, d v s alltid syfta på en given person, plats
eller situation, eller vara föränderliga med filmens utveckling. 534
Här kan också vissa av Chions tankegångar bli användbara för att förstå hur det
audiovisuella samspelet skapar ett audiovisuellt kontrakt mellan den filmiska diskursen och
publiken. 535 Enligt Chion uppstår ett kraftfullt audiovisuell förhållande i ögonblicket av
syncresis, d v s under den samtida syntesen mellan bild och musik/ljud: ”the spontaneous and
irresistible weld produced between a particular auditory phenomenon and visual phenomenon
when they occur at the same time.” 536 För publiken innebär detta audiovisuella kontrakt att en
given föreningen mellan musik och bild blir något naturligt och självklart (även om detta inte
är fallet) och formar en enhet. Här framhåller Chion att genom syncresis kan i princip vilka
ljud som helst användas för att beskriva ett givet visuellt fenomen, något som använts friskt
inom filmmediet hos t ex experimentell film. 537
I sammanhanget använder Chion begreppet ”synkpunkter”, 538 där ögonblicket av
samtidighet mellan bild och musik skapar en särskild audiovisuell frasering. 539 I
slagsmålscener får sammansmältningen av ljud och bild sin starkaste form i ”slaget”, ”the
punch”, det som fokuserar vår upplevelse och förmedlar att smärta åsamkats. 540 Men en
530
”music can directly express its participation in the feeling of the scene, by taking on the scenes’s rhythm,
tone, and phrasing […] On the other hand, music can also exhibit conspicuous indifferens to the situation”,
Chion: Audiovision, sid 8; Lite senare beskriver Chion hur vi (!) klassificerar musik och ljud utifrån bilden:
”What do sounds do when put together with a film image? They dispose themselves in relation to the frame and
its content. Some are embraced as synchronous and onscreen, others wander at the surface and on the edges as
offscreen. […] In short, we classify sounds in relation to what we see in the image […] we can define most
cinema as ’a place of images, plus sounds,’ with sound being ‘that which seeks its place.’ […] Film sound is that
which is contained or not contained in an image”, ibid., sid 68.
531
Chion: Audiovision, kapitel 1 ”Projections of sound on image”.
532
Gorbman: “Why Music?”, sid 40.
533
Gorbman: Unheard Melodies, sid 18.
534
“Themes accumulate meaning to varying degrees. The theme can be assigned a fixed function, constantly
signaling the same character, locale, or situation each time it appears, or it can vary, nuance, play a part in the
film’s dynamic evolution.”, Gorbman: Unheard Melodies, sid 27.
535
Chion: Audiovision, sid 215-216, fotnot 5; passim.
536
Chion: Audiovision, sid 63.
537
Chion: Audiovision, Ibid..
538
“point of synchronization” eller “synch point”, Chion: Audiovision, sid 58.
539 Chion: Audiovision, sid 59.
540 Chion: Audiovision, sid 60-61.
87