Musikaliska uttryck och funktioner i interaktiva v rldar - C64.com

faktiska handlande, användande av muspekaren, joystick, eller tangentbord är i sig
ickediegetiska handlingar, som dock sätter ett avtryck inom spelvärlden. Här överbrygger
ljudeffekterna klyftan mellan spelarens ickediegetiska handlingar och avatarens diegetiska,
vilket gör att ljudeffekterna blir ett viktigt led i att göra spelvärlden mer påtaglig och levande
då detta sätter i fokus på spelarens centrala position som aktör inom spelvärlden. Spelaren kan
helt fokusera sig på att leva sig in i sin roll inom spelfiktionen.
Samtidigt finns det en gråzon, inte bara mellan musik- och ljudinslagen i spelen, men även
mellan musik och ljudeffekter, där det går att konstatera att musiken i vissa fall kan inta
funktioner som närmar sig ljudeffektens, då i form av jinglar. Jingelns korta melodisnutt får
en representativ funktion som motsvarar ljudeffektens genom sitt sätt att illustrera en effekt av
spelarens handlande i spelvärlden. Samtidigt innebär jingeln inte bara ett övertagande av
ljudeffektens funktion, utan även en omformning och utvidgning av denna. Jinglar är genom
sin melodiska karaktär lätt urskiljbara från övriga ljudeffekter och får därmed en framträdande
position i förhållande till övriga ljud, något som kan uppfattas som en betoning av den
händelse jingeln är förknippad med.
Michael Eriksson konstaterar att jinglarna förutom samma funktion som ljudeffekterna,
även har en resultatförmedlande funktion där positiva underrättelser ofta spelas i dur, medan
negativa resultat går i moll. 441 Här blir det klart att jingeln förmedlar information direkt till
spelaren och således, till skillnad från ljudeffekterna, kan förstås som ickediegetiska. Claudia
Gorbman konstaterar att musiken intar en särställning inom filmmediet, då denna i regel är det
enda audiella inslaget som tillåts röra sig mellan diegetiska nivåer, både innanför och utanför
diegesen. 442 Det kan här vara givande att betrakta jingeln i ljuset av dessa tankar, där jingeln
visserligen uppstår inom diegesen, men därtill antyder en ickediegetisk dimension där
informationen associerad med jingeln är riktad direkt till spelaren och kan antas vara ”icke
hörbar” för spelkaraktären.
Zach Whalen har också ingående diskuterat jingelns informationsförmedlande status, där
han konstaterar att jinglar rentav kan fungera ”pavloviskt”, där t ex treklangsarpeggion i dur
ger spelaren uppmuntran och belöning för önskat handlande och beteende, 443 medan kadenser
i moll används för att markera ett misslyckande, t ex om spelaren låter sin spelkaraktär dö. 444
441 Eriksson: ”Play it again, SID”, sid 32.
442 Gorbman: Unheard Melodies, sid 22, se även Wallengrens referat, “Genom musikens flexibilitet i förhållande
till den filmiska diegesen blir konsekvensen att musiken kan ha en mängd olika funktioner – temporala, spatiala,
dramatiska, strukturella, denotativa, konnotativa – både successivt och på olika nivåer samtidigt.”, Wallengren:
En afton på Röda Kvarn, sid 47.
443 Denna typ av jingel återfinns t ex i Paperboy (1986 (C 64) Cooksey), ett spel där spelaren i rollen av
tidningsbud försöker leverera tidningar från en cykel samtidigt som avataren blir jagad av hundar och bilister på
vägarna. Jingeln spelas dels då den kastade tidningen faktiskt hamnar i brevlådan, men också då avataren lyckas
plocka upp någon av de tidningsbuntar som finns utlagda längs med cykelsträckan. Dessa tidningsbutar kan även
tolkas som en form av power-ups. Andra spel som använder ”belönande jinlgar” vid upptagningen av power-ups
är Commando (1985 (C 64) Hubbard) och Ghosts ’n Goblins (1986 (C 64) Cooksey) där jinglen signalerar att
avataren lyckats plockat upp föremålet i fråga, där föremålet kan vara allt ifrån vapen, utrustning, ammunition
och nycklar. Whalen konstaterar att även ljudeffekter kan ha denna uppmuntrande och belönande funktion, t ex
klirrandet vid upplockningen av mynt, eller ”boing”-ljudet då Mario hoppar, som dessutom kan ses som ”mickey
mousing” teknik hämtat från teknad film, Whalen: ”Play Along”, http://www.gamestudies.org/0401/whalen/
[2008-02-12].
444 Spel som har jinglar vid misslyckande/spelkaraktärens död är t ex High Noon (Ocean/ Ocean 1984 (C 64)
musik och ljud Ed Bogas), Ghosts ’n Goblins (1986 (C 64) Cooksey), Commando (1985 (C 64) Hubbard, Pang
(1990 (Amiga) Loriaux), och Flimos Quest (System 3 Software/ System 3 Software1990 (Amiga) musik och ljud
Jeroen Tel och Maniacs of Noise (som visserligaren är ett exempel på samplat tal, men som antar smått
musikalisk karaktär i ”ojandet”)).
69