Musikaliska uttryck och funktioner i interaktiva v rldar - C64.com

4. Sammanfattning: musikens funktion
och uttryck i det interaktiva mediet
datorspel
I denna undersökning har figurerat ett flertal spel, frågor och problem, vilka illustrerar
datorspelsmediets disciplinöverskridande karaktär, och där problemområdet på många sätt är
disparat och svårbehandlat och kräver många typer av kompetenser för att låta sig beskrivas
och undersökas. Syftet har varit att belysa den mängd olika musikaliska funktioner och
uttryck som återfinns i datorspelsmediet, där jag dock särskilt valt att fokusera på att lyfta
fram musikanalytiska problemställningar relevanta för spelmusik. Jag har även skisserat en
översikt över musikutvecklingen under den tid undersökningen omfattar, där de centrala
aktörerna på spelmusiksfronten har lyfts fram. Olika intervjumaterial har här fått stort
utrymme.
Studien har genomförts på ett urval av spel för Commodore 64, Commodore Amiga och
PC med en ungefärlig tidsavgränsning mellan 1982 till mitten av 1990-talet, där jag
eftersträvat en spridning mellan olika spelgenrer under den undersökta tidsperioden där
tanken varit att söka åskådliggöra den tekniska förändringen och den musikaliska
utvecklingen på datorspelsfronten.
Uppsatsens huvudfokus har dock varit det teoretiska, där jag utifrån olika spelexempel
diskuterat musik, ljudeffekts- och ljudinslagen utifrån idéer inhämtade från ludologi,
narratologiskt inriktad medieforskning, film-, teater- och musikvetenskap.
Den vanligt figurerande interaktivitetsproblematiken som förekommer i dagens
ludologiska forskning har fått en musikalisk motpart i uppsatsens första analysdelkapitel 3.1
Interaktiva utmaningar där jag diskuterar hur musiken eventuellt kan betraktas som interaktiv
i likhet med spelet. Som dock undersökningen visat har den centrala frågan inte så mycket
varit huruvida musiken i tidiga datorspel är interaktiv eller ej, som huruvida den bör
analyseras inom den interaktiva kontext som spelet utgör. Musiken kan hos dessa tidiga spel
snarare betraktas som reaktiv, medan ”ljudspåret”, som uppstår efter en given spelomgång,
framstår som interaktiv.
Samtidigt innebär spelarens interaktion med spelet att även musiken kan påverkas, där
inringandet av musikobjektet blir en högst central fråga. Musiken, vilken återfinns som kod i
programmet, framstår både som något som föregår själva spelomgången och som något som
först framförts i och med själva genomspelandet av spelet. Genom att betrakta ljudeffekterna
och musiken som del av en gemensamt klingande ljudbild, sker en viktig förskjutning från att
endast granska musiken, till att granska ljudbilden i sin helhet, inklusive ljud och ljudeffekter,
där denna ljudbild är ett direkt uttryck för spelarens involvering av det musikaliska objektet, i
spelvärldens audiella ljudrum. Några föreslagna vägar för att återge musiken som
transkriberade notexempel har också delgivits med hänsyn tagen till denna problematik.
Återkommande inslag eller element i spelen som strukturerar spelupplevelsen lyfts fram i
det andra delkapitlet 3.2 Musikens strukturella funktioner. Även musik- och ljudinslagen hör
hemma i detta sammanhang där jag sett särskild användbarhet för Karin Hallgrens diskussion
av musikaliska funktioner hos teatermusik, som en snarlik audiovisuell kontext. Musikens
funktioner kopplas här samman med datorspelens inre strukturer, interaktiva som ickeinteraktiva,
och särskilt framhåller jag här några återkommande musikaliska konventioner för
musikinslagen i spel, vilka kan delas in i de två övergripande kategorierna rammusik och
ingamemusik.
93