Musikaliska uttryck och funktioner i interaktiva v rldar - C64.com

möjligt att fortsätta resan, vilket inkluderar en visit till hamnen där några havsbin, ”Seebees”,
tillfälligt är utan arbete. 520 Bland den stämningsskapande ridån av diegetiska ljud kan den
uppmärksamme spelaren höra de inledande tonerna av ”Internationalen”. Denna mycket korta
melodisnutt försvinner dock snabbt in i de övriga diegetiska ljuden, vilket gör denna
intertextuella referens mycket diskret och nästintill omärklig. 521 I en sammankoppling av de
visuella elementen, hamnscenen med arbetarbinen, med denna musikaliska referens, sker
allusionen mot ”Internationalen” som en faktisk ledtråd mot lösningen till ett av problemen i
spelet. Med visst mått av list kan spelaren införskaffa ett exemplar av boken ”Labour
Organization and Revolt Made Easy”, vilken i binas händer kommer leda till en mindre
revolution. I och med deras strejkande kan spelaren sedan komma åt deras nedlagda verktyg,
vilket är ett delmål för den fortsatta resan. Genom denna enkla intertextuella referens görs
alltså spelaren uppmärksam på den viktiga kopplingen mellan boken och bina och detta
handlar således åter om en teknik som förekommer i filmmediet, s k forecasting (att företa
händelser genom musikaliska referenser).
Intertextuella musikreferenser kan även återfinnas som direkta ”lån” av musik. I t ex
biljaktsspelet Spy Hunter (1983) 522 citeras inledningsvis Peter Gunn Theme, som bl a
återfinns bland The Blues Brothers låtar, 523 eller amigaspelet Lemmings II: The Tribes 524 där
spelaren på rymdbanorna bl a kan höra Johann Strauss vals An der schönen blauen Donau
(1868) som därmed ytterligare befäster ställningarna som ”rymdmusik” i enlighet med
Stanley Kubricks användande av musiken i filmen 2001: A Space Odyssey (1968). 525 Flertalet
spel bygger dessutom på filmer varifrån man hämtat musiken, t ex amigaspelet The Blues
Brothers (1991) 526 som också tagit sin musik från filmen The Blues Brothers (1980), 527 eller
C 64-spelet Star Wars (1988) 528 med John Williams musikaliska huvudtemat från George
Lukas berömda rymdepos.
En särskild meningsskapande kontext utgörs dock som sagt av bildens förhållande till
musiken. I detta sammanhang kan det vara på sin plats att lyfta fram Nicholas Cooks kritik
där han menar att en diskussion kring mening hos musik och bild lätt hamnar i fällan att
beskriva musiken i termer av att projicera, underbygga eller belysa aspekter hos bilden, d v s
placerar musiken i en beroendeställning till bildens antagna autonoma betydelse. 529 Detta
synsätt skiner igenom i flera av Michel Chions resonemang kring ett audiovisuellt förhållande
inom film, t ex hur musik kan vara medkännande eller likgiltig mot en given bilds
520
Se bilaga 3, bild 31.
521
Faktum är att melodisnutten inte framförs i ett långsamt tempo och slutar på ett frågande dissonant tonsteg
anpassat till scenens övriga atmosfäriska sättning, vilket gör referensen halvt omärklig i sin påverkan av
spelaren. Här kan man lätt dra en parallell mot filmmusik som i regeln inte aktivt ska lyssnas till utan i
bakgrunden påverka lyssnaren i dennes uttolkning scenen.
522
Spy Hunter, Sega Enterprises/ Bally Midway 1983 (C 64) musik och ljud av okänd.
523
Originalet gjordes av Henri Mancini.
524
Lemmings II: The Tribes, 1993 (Amiga) Johnston et al..
525
2001: A Space Odyssey, Metro-Goldwyn-Meyer 1968.
526
The Blues Brothers, Titus Interactive/ Titus Interactive 1991 (Amiga) originalmusik The Blues Brothers.
527
The Blues Brothers, Universal Pictures 1980.
528
Star Wars, Domark/ Tengen 1988 (C 64) musik och ljud David Whittaker.
529
Cook: ”Music and Meaning”, sid 38. Kritik mot musikens underordnade roll för filmisk mening har även
framförts av Ann-Kristin Wallengren där Wallengren menar att det visuella gets företräde framför det audiella
inom filmmusikteorin: ”Bilden har fått hegemoni över ljudet. Film anses som en primärt visuell konstart; bilden
har en bestämd mening, ett bestämt innehåll som musik och ljud har att förhålla sig till.”, Wallengren: En afton
på Röda Kvarn, sid 43.
86