Musikaliska uttryck och funktioner i interaktiva v rldar - C64.com

uttryck för hennes/hans agerande i spelet. 350 Anderson talar om att ”Man skjuter ner virus på
ett musikaliskt sätt, och på så vis är man med och skapar en taktil audiovisuell
musikberättelse. Handkontrollen är både ett vapen och ett musikinstrument för att
kommunicera spelarens identitet.” 351 I fallet med Rez blir det tydligt att det kan vara intressant
att vid en analys av spelet söka isolera de interaktiva elementen hos musiken och
ljudeffekterna.
Om man istället tittar på tidiga datorspel, som är den här studiens fokus, t ex C 64-spelen
Ghosts ’n Goblins, 352 där spelaren i rollen av en riddare kämpar genom horder av gengångare
och spöken, eller Commando (1985) 353 , där spelaren befinner sig i rollen av soldat i en
krigszon, kan man se att spelens musikaliska uttryck delvis formats av de tekniska
förutsättningarna och begränsningen till tre samtidigt klingande toner. Musiken har i båda
fallen starka och karakteristiska melodilinjer och är cirkulära genom loopning. Här
återkommer titelmusiken, som förekommer vid uppstarten av spelet, även som musikinslag
inne i spelet, som ingamemusik. 354 Samma melodi illustrerar således samtliga miljöer och
situationer i de två spelen.
Sker det då en interaktion mellan musiken och spelaren? Knappast i den mening att
musiken anpassar sitt uttryck efter spelarens agerande i spelet. I dessa spel framstår
melodierna som ”självgående” i förhållande till händelserna i spelvärlden. Musiken kan här
istället beskrivas som en starkt stämningsskapande faktor eller som en motor, vilken driver på
spelaren, genom ett relativt högt tempo, mycket slagverksliknande effekter och en stark och
drivande melodi.
Det råder också en tydlig överrensstämmelse om ett relativ högt tempo även mellan ett
stort antal andra C 64-spel, 355 där det är vanligt med 132 slag per minut eller högre och där
ytterst få understiger 100. Tempot framhäver känslan av spänning och framåtrörelse. Musiken
bildar även ett viktigt ramverk som spelaren kan relatera sina handlingar till över tid genom
musikens linearitet, accenturerad av det stadiga underliggande ”beatet”.
Även om musiken kan beskrivas som ”självgående” går det samtidigt att konstatera att
SID-chipets begränsningar till tre samtidigt klingande toner i Ghosts ’n Goblins och
Commando tvingar delar av huvudmelodin att försvinna för att ge plats åt vissa av
ljudeffekterna vid spelarens kamp med de monster respektive soldater hon/han möter i spelen.
Denna aspekt återkommer även hos amigaspel där möjligheten till fyra samtidigt klingande
ljudhändelser finns, t ex i biltävlingsspelet Lotus Esprit Turbo Challenge 356 och
actionplattformsspelet Golden Axe. 357 I båda spelen finner man att vissa ljudeffekter innebär
bortfall av huvudmelodi, ett bortfall som alltså i grund förändrar den klingande melodin.
350 Andersson: “’Shoot ‘em up’-musik”, sid 27-28.
351 Andersson: ”’Shoot ’em up’-musik”, sid 27.
352 Ghosts ’n Goblins, 1986 (C 64) Cooksey; se bilaga 3, bild 2.
353 Commando, Elite Systems/ Capcom 1985 (C 64) musik och ljud Rob Hubbard; se bilaga 3, bild 3.
354 Se 3.2 Musikens strukturella funktioner, sid 59, för en vidare diskussion av ingame- och rammusikinslag.
355 Lyssna t ex till titel- och ingamemusiken av: Thing On a Spring (Gremlin Graphics/ Micro Projects 1985
(C 64) musik och ljud Rob Hubbard), Monty on the Run (1985 (C 64) Hubbard), Lazy Jones (Terminal Software
1984 (C 64) David Whittaker), Comic Bakery (1986 (C 64) Galway), Ghosts ’n Goblins (1986 (C 64) Cooksey);
Commando (1985 (C 64) Hubbard); Krakout (1987 (C 64) Daglish), Lightforce (FTL 1986 (C 64) musik och ljud
Rob Hubbard), Auf Wiedersehen Monty (1987 (C 64) Hubbard och Daglish), Aztec Challenge (1986 (C 64) Paul
Norman), samt, Delta (1987 (C 64) Hubbard).
356 Lotus Esprit Turbo Challenge, 1990 (Amiga) Southern; se bilaga 3, bild 4.
357 Golden Axe, 1990 (Amiga) Whittaker; se bilaga 3, bild 5.
54