Musikaliska uttryck och funktioner i interaktiva v rldar - C64.com

uppträder i andra sammanhang kommer den fortfarande att ha denna identifikationsfunktion.
Tagg konstaterar även att titelmusikens identifikationsfunktion i tv-serierna förstärks genom
möjligheten till repetition. 403 Det är lätt att dra en parallell till spelmusik kring Taggs sista
konstaterande, där det just sker en repetition av musiken mellan varje spelomgång eller
spelsession. I flera tidiga spel, t ex ovannämnda Commando 404 och Ghosts ’n Goblins 405 är
titelmusiken dessutom synonym med ingamemusiken, som i sin loopade form innebär att
musiken blir oerhört starkt inpräntad i spelarens medvetande. Musiken blir snabbt igenkännlig
med spelet, något som även uppmärksammats inom spel- och musikbranschen som något som
kan utnyttjas i marknadsföringssyfte vid lanseringen av nya artister. 406 Det är idag t ex vanligt
att musikartister lanserar musik i datorspel, eller rentav lanserar egna spel, 407 då detta ger en
mycket effektiv spridning av musiken. 408 Artisten i datorspelet är garanterad spelarens
uppmärksamhet, medveten och omedveten. Spelaren får för varje spelomgång allt starkare
incitament att vid tillfälle införskaffa artistens skiva.
Som nämnts tidigare kan inledningen och slutet av spelet betraktas som något givet och
för spelaren opåverkbart, där just slutet mer antar formen av belöning för spelaren som lyckats
tagit sig igenom spelet. Musiken vid slutet av spelen får därför ofta vad jag valt att kalla en
”avslutande belöningsfunktion” och denna musik kan återfinnas såväl i highscorelistor som
under visningen av eftertexter i slutet av spelet. Inslaget med highscorelistor återfinns i en rad
spelgenrer, 409 men framför allt hos shoot ’em up-spel. 410 Det är intressant hur det under 80talet
kom att uppstå en slags stilistisk konvention för dessa musikinslag där musiken i
highscorelistor typiskt är ballader, t ex som i fallen med Battle Squadron 411 och Commando.
Eriksson konstaterar hur detta får spelaren att uppleva att ”faran är över…” eller som en
belöning ”bra jobbat”. 412 Dock kan man även konstatera att det lugna stämningsläget lika väl
kan fungera som salva på såren efter en mindre lyckad spelomgång. Musiken gör det möjligt
för spelaren själv att lägga in de värden och betydelser som denne finner mest relevanta.
403
“In the case of television series […] the identification function [is] stronger since the signature tune will be
repeated before each episode”, Tagg: Kojak, sid 63.
404
Commando, 1985 (C 64) Hubbard.
405
Ghosts ‘n Goblins, 1986 (C 64) Cooksey.
406
Några av de artister som har sin musik i Electronic Arts spel är: Outkast, Radiohead, Franz Ferdinand, The
Hives, Snoop Dog, Black Eyed Peas, The Roots, Christina Aguilera och Green Day, David Kusek och Gerd
Leonhard: The Future of Music: Manifesto for the Digital Music Revolution, Boston, Berklee Press 2005, sid 69.
407
Detta är i och för sig inte någon nyhet, utan ganska tidigt kom t ex artister som Michel Jackson och The Blues
Brothers, att låta spelutvecklare skapa spel med dem själva som spelbara avatarer och där spelmusiken utgjorde
deras egna licenserade låtmaterial. Jag tänker här t ex på Moonwalker (U.S Gold/Emerald Software, Keypunch
Software 1989 (Amiga) originalmusik Michael Jackson) och The Blues Brothers (Titus Interactive/ Titus
Interactive 1991 (Amiga) originalmusik av The Blues Brothers).
408
David Kusek och Gerd Leonhard har även konstaterat att detta rentav ger fler spelningar av en låt än genom
radio som medium: ”When Electronic Arts ships their new ’Madden’ football video game, each song on the
game will receive over seven hundred million spins in the first six months. That is an incredible number of
impressions, and it delivers new music to young fans in entirely new ways. Compare the number of spins per
song on the game with potential radio spins, and you see that these songs are being heard on video games more
than the no.1 record in America is being heard on radio over the same time period. This is a very significant shift
in how new music is discovered.”, Kusek och Leonhard: The Future of Music, sid 69.
409
”Puzzle Games” som Tetris (1985, Alexey Pazhtnov), Bejewled 2 Deluxe (2004 (Windows) Hajba et al.),
Megaball (1993 (Amiga) spel Ed Mackey och Al Mackey; musik och ljud Al Mackey), men även beat ’em upspel
och arkadsimulationer som Pinball Dreams (1992 (Amiga) Gustafsson). Äventyrsspel har dock i regel inte
highscorefunktion.
410
Eriksson konstaterar också detta, se Eriksson: ”Play it again, SID”, sid 30.
411
Battle Squadron, 1989 (Amiga) Klaren och Zoer.
412 Eriksson: ”Play it again, SID”, sid 30.
63