Musikaliska uttryck och funktioner i interaktiva v rldar - C64.com

Teatern i Stockholm 1842-63 (2000) 196 belyst repertoaren vid Mindre Teatern i Stockholm vid
mitten av 1800-talet och visar på musikinslagens stämningsskapande och strukturella funktion
i teaterpjäsernas sceniska sammanhang. Dessa tankegångar har visat sig mycket användbara
för förståelsen av datorspelsmusiken strukturella funktioner, förutom ovannämnda Zach
Whalens tankegångar.
Som redan konstaterats finns det mycket att hämta från filmmusikforskningen genom det
starka förhållandet mellan film och datorspel, t ex har detta demonstrerats i tidigare nämnda
Bessels artikel ”What’s That Funny Noise”. Denna artikel är hämtad ifrån den mycket
intressanta antologin ScreenPlay. Cinema/Videogames/Interfaces (2002), 197 som kan
beskrivas som en hybridisk sammansmältning av film- och datorspelsforskning. Redaktörerna
Geoff King och Tanya Krzywinska är dock noga med att framhålla att det inte bör ses som en
självklarhet att datorspel drar nytta av att analyseras med ”filmglasögon”, utan menar att man
i lika mån bör se till hur datorspel särskiljer sig från filmmediet, som till hur det kan sägas ha
gemensamma rötter och uttryck med det, och att forskning på datorspel likaså istället kan
komma att förändra vår syn på film. 198
För att belysa det audiovisuella samspelet har framför allt tre filmmusikforskare bildat
utgångspunkt för mina resonemang: Michel Chion, författare till Audiovision. Sound on
Screen (1994) 199 som söker närma sig en metodologi för filmmusikstudier genom begreppet
”synkpunkter”, ögonblick av samtidighet då bild och musik möts och ger varandra betydelser;
Claudia Gorbman, erkänd filmmusikforskare som i boken Unheard Melodies. Narrative Film
Music (1987) 200 och artikeln ”Why Music? The Sound Film and its Spectator” (2003) 201 visat
på vikten av att inte tillskriva bilden en roll som autonom meningsskapare, med musiken i en
ackompanjerande alternativt disharmonierande roll, utan där musik och bild i ett
kommunikativt samspel skapar mening och betydelse; samt Ann-Katrin Wallengren,
musikforskare som uppmärksammat stumfilmsmusiken i Sverige genom avhandlingen En
afton på Röda Kvarn. Svensk stumfilm som musikdrama (1998), 202 och som här bildar en
motpol till Chions resonemang, där Wallengren tydligt visar inom kontexten för stumfilmen
hur betydelser och mening kan uppstå även utan exakta ”synkpunker” mellan musik och bild.
Som utgångspunkt för en diskussion kring sound har jag tagit fasta på Per-Erik Brolinson
och Holger Larsen definition av soundbegreppet i Rock…Aspekter på industri, elektronik och
sound (1981). 203 Brolinson och Larsen konstaterar eftersattheten hos rådande analysversioner
vad gäller sound, men också på en väg framåt i hur man hanterar detta mångtydiga begrepp.
Taget ifrån rockmusikens sfär, syftar deras soundbegrepp inte bara på klangmässiga
egenskaper, men musikstrukturernas helhet och möjliga föränderlighet inom låtens ramar,
196 Karin Hallgren: Borgerlighetens teater. Om verksamhet, musiker och repertoar vid Mindre Teatern i
Stockholm 1842-63, Uppsala 2000.
197 Geoff King (red) och Tanya Krzywinska (red): ScreenPlay. Cinema/Videogames/Interfaces, London,
Wallflower Press 2002.
198 King och Krzywinska: ScreenPlay, sid 3.
199 Michel Chion: Audiovision. Sound on Screen, Claudia Gorbman (red. och översättn.), New York, Columbia
University Press 1994.
200
Claudia Gorbman: Unheard Melodies. Narrative Film Music, Bloomington, Indiana
University Press 1987.
201
Claudia Gorbman: ”Why Music? The Sound Film and Its Spectator”, Movie Music. The Film Reader, Kay
Dickinson (red.), London, Routledge 2003.
202
Ann-Katrin Wallengren: En afton på Röda Kvarn. Svensk stumfilm som musikdrama, Lund, Lund University
Press 1998.
203 Per Erik Brolinson och Holger Larsen: Rock…Aspekter på industri, elektronik och sound, Stockholm, Esselte
studium 1981.
35