Musikaliska uttryck och funktioner i interaktiva v rldar - C64.com

snarare loopat, musikspår. 377 Men oavsett om musiken framstår som reaktiv eller ej ser jag
framförallt två vägar som kan vara givande vid en analys, och vilka tar sin utgångspunkt i de
analytiska frågorna som ställs till det musikaliska materialet. Om fokus ligger på det
musikaliska arrangemanget kan det vara intressant att presentera varje särskiljbar stämma i ett
eget notsystem. Bara för att musiken begränsats till tre samtidigt klingande toner på
Commodore, och fyra toner på Amigan, betyder det inte att musiken är trestämmig respektive
fyrstämmig. Istället är det vanligt att flera ”musikaliska” stämmor interfolierar i ett mer eller
mindre komplicerat samspel om det gemensamma utrymmet. Kreativ arrangemangsteknik av
musiken blev ett viktigt sätt att göra musiken intressant. 378 Den verkliga problematiken
hamnar här på hur man avgör när en given stämma växlar klangfärgskaraktär så till sådan
grad att den kan uppfattas som en ny stämma (j fr nytt instrument) och alltså inte som en
tillfällig klangfärgsskiftande effekt, t ex ekoeffekt, ökat reverb mm. Här får en diskussion tas
från fall till fall. 379
Om vi nu återgår till interaktivitetsproblematiken kan det även här vara givande att
använda transkriberade notexempel genom deras illustrativa funktion av den deskriptiva nivån
innan tolkningen. Transkription av musiken blir därmed ett verktyg för att synliggöra den
interaktiva processen, när och hur eventuell interaktion sker mellan musik och ljud. Vad
gäller musik på Commodore och Amiga kan musiken här lämpligtvis läggas ut i tre respektive
fyra notsystem, där det blir tydligt hur respektive ljudchips ljudkanaler har utnyttjats i varje
givet ögonblick och var ljudeffekterna kommer in i sammanhanget. Analysen blir då en
komparationsstudie mellan det musikaliska material som ligger latent i programmet
(opåverkat av spelaren) och det material som kan samlas in genom en inspelning av en given
spelomgång och som framstår som en version av låten. Det blir fortfarande möjligt att granska
de inommusikaliska strukturerna, se vilka roller olika stämmor har i den musikaliska
kontexten, rytmiska och harmoniska aspekter liksom form och stilistik. Men det har skett en
förskjutning från att endast granska musiken, till att granska ljudbilden i sin helhet, inklusive
ljud och ljudeffekter, där denna ljudbild är ett direkt uttryck för spelarens involvering i det
musikaliska objektet, i spelvärldens audiella ljudrum.
3.2 3.2 Musikens Musikens Musikens strukturella strukturella funktioner
funktioner
I sin artikel ”Whats That Funny Noise?” (2002) granskar David Bessell spelen Medievil 2
(2000), 380 Alien Trilogy (1996) 381 och Cool Boarders 2 (1997), 382 och demonstrerar på dessa
en relation mellan deras musikaliska uttryck och filmiska tekniker. Då Bessell tar in
interaktivitetsproblematiken, blir det för att även visa på begränsningarna hos spelmusik i
377 Detta ger inte med nödvändighet att t ex musik spelad vid visandet av high score listor saknar reaktiva drag,
det kan förekomma ljudeffekter vid val av bokstäver då spelaren skriver in sitt namn (se t ex Commando (1985
(C 64) Hubbard), vilket åter betonar viken att analysera musiken i sitt sammanhang, spelet.
378 Lyssna t ex på Rob Hubbards titelmusik till Thrust (1986 (C 64)), Nemesis the Warlock (1987 (C 64)), och
The Last V8 (1985 (C 64); Martin Galways titelmusik till Parallax (1986 (C 64)) och Game Over (1987 (C 64));
David Whittakers titelmusik till Beyond the Ice Palace (1988 (C 64)); Chris Hülsbecks titelmusik till R-Type
(1988 (C 64)); samt Jeroen Tels titelmusik till Golden Axe (Virgin Games/ Sega Enterprises 1990 (C 64) musik
Jeroen Tel; ljud Charles Deenen). Se även diskussionen i 3.4 Spelmusk som soundkompositioner.
379 Denna problematik kommer att diskuteras närmare i delkapitel 3.4 Spelmusk som soundkompositioner.
380 Medievil 2, Sony Computer Entertainment/ SCE Studio Cambridge 2000 (PS) musik och ljud Andrew
Barnabas och Paul Arnold.
381 Alien Trilogy, Acclaim Entertainment/ Probe Entertainment 1996 (PS) musik Stephen Root; ingame sfx Dow
McKeever, additional sfx Andy Brock.
382 Cool Boarders 2, Sony Computer Entertainment Inc/ UEP Systems 1997 (PS) musik Jason Page, musik och
ljuddesign Atsunori Namba och Yoshichika Shimamura.
59