11.01.2013 Views

Pasaia III - Pasaiako udala

Pasaia III - Pasaiako udala

Pasaia III - Pasaiako udala

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

150 I<br />

49 PUA: 1267.<br />

50 Barruso, Pedro. Violencia política y represión en Guipúzcoa... op. cit.<br />

51 El clero vasco frente a la cruazada franquista. Toulouse: Egi-Indarra, 1966.<br />

52 El clero vasco... op. cit.<br />

53 El clero vasco... op. cit.<br />

54 El clero vasco... op. cit.<br />

55 Pedro Barrusok jasotzen duenez, gutxienez 24 apaiz gipuzkoar desterratu zituzten: 31k erbesterako bidea hartu zuten, 13 trasladatu egin zituzten, 44 atxilotuta egon<br />

ziden denbora batean, 4ri isun ekonomikoa jarri zieten eta 9 epaitu egin zituen erantzukizun politikoen instrukzio-epaitegiak. Gelasio Aranbururi 250 pezetako isuna<br />

ezarri zioten, baina ordurako Antxoko apaiz lagunkidea Uztaritzen zegoen erbesteratua.<br />

56 Esnaola, Serafín: op. cit.<br />

57 Agustin Pradok, apaizen kontrako auziak aztertzeko sortu zen epaitegi bereziko idazkariak, hainbat apaiz epaitu zituztela dio bere txostenan “begi-bistakoa baitzen<br />

haietako asko euskal abertzaletasunera desbideratzen zirela. Beste ustezko errudunen neurri berberarekin hartu zituzten haiek ere... Ez zen errekeritu Gotzain jauna<br />

(Mateo Mugica), nazionalistatzat jotzen zelako, eta makurrik ez eraginarazteko, izan ere, une egokian atera izan ez balitz, epaiketara deituko zuten”. Erromara iritsirik,<br />

Gasteizko gotzainak bere burua defendatu nahi izan zuen Pio XI Aita Santuaren aurrean. Horretarako, agiri bat aurkeztu zion, izenburu honekin: “Gasteizko gotzainaren<br />

halabeharrezko defentsa armada zuriaren buruzagi militarrek fusilatutako apaizen alde”. Agiri horren bitartez, Gomá kardinalaren salaketen aurrean bere<br />

burua defendatu ez ezik, Gipuzkoako apaizen izen ona eta lan espirituala ere goratu nahi zuen, frankistek fusilatutako haiena guztiena: Jose Joakin Arin, Jose Markiegi,<br />

Leonardo Guridi, Martin Lekuona, Celestino Onaindia, Jose Ignacio Peñagarikano, Jose de Sagarna, Jorge Iturricastillo, Gervasio Albisu, Jose Adarraga, Jose Otano,<br />

Alejandro Mendikute eta Jose Ariztimuño Aitzol (atxilotua eta <strong>Pasaia</strong>ra eramana, Galerna ontzian zegoela).<br />

58 Iturralde, Juan de: La guerra de Franco, los vascos y la Iglesia. Donostia: [s.n.], 1978.<br />

59 1936/05/25an. Maiz, F.: op. cit.<br />

60 Navarra 1936. De la esperanza al terror, Altafaylla Kultur Taldea, Tafalla, 2003.<br />

61 Navarra 1936... op. cit.<br />

62 Barruso, Pedro: Violencia política y represión en Guipúzcoa durante la Guerra Civil y el primer franquismo (1936-1945). Donostia: Hiria, 2005<br />

63 Amnistía Internacional: Poner fin al silencio y a la injusticia. La duda pendiente con las víctimas de la Guerra Civil española y del régimen franquista, Sección española<br />

de Amnistía Internacional. 2005/07/18.<br />

64 Amnistía Internacional op. cit.<br />

65 Payne, S.: El régimen de Franco, 1936-1975, Madrid: Alianza Editorial, 1987.<br />

66 Tusell, J.: Historia de España en el Siglo XX. T. <strong>III</strong>. La Dictadura de Franco. Madrid: Santillana, 1998.<br />

67 Egaña, Iñaki (zuz.): 1936. Gerra Zibila Euskal Herrian. Andoain: Aralar, 1998<br />

68 Juliá, S.: “Política y Sociedad”. Juliá, S.; García Delgado, J. S.; Jiménez, J. C.; Fusi, J. P.: La España del Siglo XX, Madrid: Marcial Pons, 2003. Garaituen aurka burututako<br />

akzio errepresiboei buruzko lege-marko konplexuari buruzko azalpenetarako ikus: Carrillo, M.: “El marco legal de la represión en la dictadura franquista durante<br />

el periodo 1939-1959”. Gómez Isa, F. (zuz.): El derecho a la memoria. Donostia: Foru Aldundia, 2006.<br />

69 Barruso, Pedro.: op. cit.<br />

70 Tusell, J: op. cit. I<br />

71 Rodrigo, J.: Cautivos. Campos de concentración en la España franquista, 1936-1947. Barcelona: Crítica, 2005.<br />

72 Mendiola, F.; Beaumont, E.: Esclavos del franquismo en el Pirineo. Tafalla: Txalaparta, 2006.<br />

73 Rodrigo, J.: “La Guerra Civil. Memoria, Olvido, recuperación e instrumentación”. Hispania Nova. Revista de Historia Contemporánea, nº 6 (2006).<br />

74 Molinero, C.: “Lugares de memoria” y políticas de memoria”. Gómez Isa, F. (zuz.): El derecho a la memoria. Donostia: Foru Aldundia, 2006.<br />

75 Ledesma, J.L.: “El lastre de un pasado incautado: uso político, memoria e historiografía de la represión republicana”. Usos de la Historia y Políticas de la Memoria.<br />

Zaragoza: Prensas Universitarias de Zaragoza, 2004.<br />

76 Mir Curcó, C.: “Violencia política, coacción legal y oposición interior”. Sánchez Recio, G. (ed.): El primer franquismo (1936-1959). Madrid: Marcial Pons, 1999<br />

(Ayer, 33).<br />

77 Aguilar Fernández, P.: Memoria y olvido de la guerra civil española. Madrid: Alianza Editorial, 1996.<br />

78 AHN (Espainia). Fondos Contemporáneos. Causa General, Guipúzcoa. Parte 2 folio 76, Parte 2 fols. 14 y 15. Resumen fol. 1<br />

79 Duch, M: “Toponimia franquista en democracia”. Usos de la Historia y Políticas de la Memoria. Zaragoza: Prensas Universitarias de Zaragoza, 2004.<br />

80 1977/10/15eko Amnistia Legea, Korteek aprobatua. Ley 46/77 e)<br />

81 Gómez Isa, F.: “El derecho de las víctimas a la reparación por violaciones graves y sistemáticas de los derechos humanos”. Gómez Isa, F. (zuz.): El derecho a la<br />

memoria. Donostia: Foru Aldundia, 2006.<br />

82 La Polla Records: “No somos nada”. No somos nada. Gasteiz: Txata Records,1988. Ikus ere PARAMOS, Evaristo: Por los hijos lo que sea. Tafalla: Txalaparta, 2001.<br />

83 Galeano, Eduardo: “kontrazala”. Arrasate 1936: belaunaldi urratua: Arabera, 2003.

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!