Ebokförlaget Serum

”Åh nej, kan man aldrig få vara i fred?”, tänkte den gamle
mannen för sig själv och rättade till sin gula mössa med sin
enda friska hand. ”Undrar vad ROV:en vill mig? Det är säkert
den där ansiktstatuerade ligisten vid stationen som hyrt en
ROV bara för att kunna trakassera mig igen. Kan jag inte få
vara ifred?”
ROV:en stannade tvärt ett steg från uteliggaren med ena
foten på en halvt urdrucken ölburk. Ölburken knycklades ihop
av ROV:ens tyngd och den kvarvarande ölen sprutade ut.
Resultatet blev en våt fläck och en ölburk tjock som ett
kreditkort. ROV:en och alkoholisten stirrade på varandra un-
der tystnad. ROV:ens svarta facettögon, dess metallhud och
dess mun som bestod av ett utåtbuktande högtalargaller gav
den ett elakt utseende. Men så var det också ett dyrt ROV-
märke och de dyrare sportigare märkena var alltid designade
lite fräckare. ROV:en inspekterade mannens kropp sakta från
huvudet ner till fötterna. Plötsligt fick alkoholisten se något i
ansiktet på ROV:en som skulle förändra hans liv. I pannan
stod det med stora svarta tecken: DG5.
”Fan, en uppenbarelse”, sade det gamla fyllot.
ROV:en ryckte till av alkisens röst. Den gick omedelbart
vidare runt fyllot och sedan rakt mot kajkanten vid Humboldt
Hafen. Dess videoögon verkade registrera allt som fanns runt
hamnen, innan den tog ett steg rakt ut i luften, trillade framåt
–116 –