Ebokförlaget Serum

”Vänta, du var ironisk!”, sade Klemens.
”Du är en sådan människokännare!”, svarade Renate och
skrattade varmt.
Denna gången fattade Klemens ironin direkt eftersom han
visste att han inte var speciellt bra på att tolka andras käns-
lor och tonlägen. Men han var inte speciellt ledsen över det,
eftersom han tyckte det var en typiskt kvinnlig egenskap.
Klemens bekymmer var, liksom för Axel, snarare hur han
skulle kunna slå en bro över till den förstående kvinnliga
halvan av jordklotet.
I stort sett vilken representant som helst från den feminina
jordhalvan var välkommen och gärna Renate själv. De båda
rymdintresserade kompisarna Klemens och Axel brukade be-
skriva henne som kvinnan med universums snyggaste Hale-
Boppar, fast bara när hon inte var där givetvis. Klemens in-
såg att det var omöjligt att få Renate, eftersom han visste att
hon såg dem som väldigt omogna. Det var heller inget som
bekymrade honom eftersom han hade en lång lista av obe-
svarade kärlekar, där Renate inte ens fanns bland topp tio.
Hon var däremot överst på listan över Klemens kvinnliga
kompisar och dessutom den enda.
Klemens lade ner sina VR-glasögon intill en av kontroll-
bordets datorskärmar och råkade nästan välta Renates kaffe
–12 –