Ebokförlaget Serum

tennisspelare som väntar på att ta emot en serve.
Johan fortsatte att backa och kände plötsligt att han hade
gått mot något. Han förstod utan att vända sig om att det var
disken.
”Kan jag hjälpa till?”, frågade kvinnan igen eftersom Johan
återigen hade kommit innanför hennes räckvid.
Apan vände sig mot kvinnan och väste till. Johan utnyttjade
kvickt att apan temporärt hade mist sin uppmärksamhet på
honom och hoppade över disken. Han sprang snabbt nerför
trappan och ut genom dörren. Väl ute i entrén lutade han sig
mot kontorsdörren för att hindra att apan skulle kunna ta
sig ut. Efter att han hade stått vid dörren ett tag han lugnat
ned sig så mycket att han kände att han behövde besöka
toaletten.
Han lyfte av sig VR-glasögonen och kollade på datorsalens
väggklocka och såg att den var lite i tolv på kvällen, vilket
innebar att han hade redan suttit flera timmar här på TU.
Regnet, som aldrig verkade ta slut, smattrade mot källar-
fönstrena. Han låste skärmen och lämnade datorsalen.
Efter ett snabbt toalettbesök skyndade han sig tillbaka till
datorsalen. På vägen tittade han in i genom glasdörrarna till
de övriga datasalarna och såg att de var ungefär halvfulla.
Plötsligt såg han några personer som han kände väl igen. Han
slog koden så att glasdörren öppnades med ett klick och gick
–317 –