Ebokförlaget Serum

Rimligtvis borde de fortfarande vara kvar i lokalen
någonstans i den stora labyrinten av datorer i långa rader.
Lotus fortsatte framåt längs mittgången och Johan följde
honom tätt inpå vid hans sida.
Lotus höll upp sina händer och visade sex fingrar åt Johan
och pekade att de skulle gå åt vänster när de kom till den
sjätte raden.
Jörn satt och tittade på Lotus medan han styrde ROV:en. Än
så länge verkade det gå bra för dem, de hade i alla fall inte
stött på någon galen ROV än så länge. Professorn tillbringade
tiden mest med att titta ner i skrivbordet och ta sig för pannan.
”Kom igen professorn”, sade Jörn, ”gräv inte ner dig i detta
nu. Du kan tänka på det sedan. Hjälp mig istället med att
spärra källardörren.”
”Men tänk på Axel och Renate i källaren”, sade professorn
och tittade förvirrat upp på Jörn med håret som spretande åt
alla håll. Professorn såg förstörd ut. ”Vi kan inte låsa dem
inne.”
”Det viktigaste är att skydda Lotus och oss själva så att
han och Johan kan hinna fram till proppskåpet. När de har
nått proppskåpet är allt över och då kan vi gå ner och hämta
Renate och Axel.”
Professorn nickade sakta. Det stämde det som Jörn sade.
–411 –