Ebokförlaget Serum

Axel och Renate lämnade rummet och försvann ner i källaren
till slussarna. Professorn vände sig mot datorerna och
klickade upp en bläddrare för att undersöka EcoSea 2:s
tillstånd. Han knappade in adressen till EcoSea 2, men innan
han hann skriva klart ringde ficktelefonen.
Det var Axel.
”Professor Schröder, vi har hittat Klemens. Han ligger livlös
på marken, han är död. Jag kan inte fatta det! Jag tror han är
död...”
”Det är inte sant! Var är ni?”
”Precis innanför dörren till EcoSea 2-rummet.”
”Okej, kom snabbt upp snabbt därifrån, jag ringer
ambulansen.”
Professorn avslutade samtalet och knappade in 112 för att
beställa ambulans.
”Hej professor Schröder”, sade någon vid ingången till
kontrollrummet.
Schröder vände sig förskräckt och fick syn på en liten blek
ung man med kritvitt hår som stod i dörröppningen och
kisade.
Han log ett brett självsäkert leende.
Bredvid honom stod en lång jämngammal kille med ett
betydligt fördelaktigare yttre fast lite märkligt gammelmodiga
rock ‘n’ roll-kläder.
–400 –