Ebokförlaget Serum

oturen av att ha hittat två oätbara fötter samma dag.
”Nej. Jag tror inte hon har så många kompisar, men hon
är det enda djur vi har. Jag hoppas att om vi följer henne
kommer vi hitta hennes kompisar.”
”Jag undrar hur hon umgås med sina vänner”, sade Tanja
och böjde sig ner mot Amanda.
”Snutteluttemutteputte gulligull puffpuff!”, sade Tanja och
kliade Amanda på ryggen, vilket mest gjorde Amanda
konfunderad.
”Brudar!”, stönade Jörn.
”Okej låt oss gå ur sikte för Amanda, så att hon beter sig
normalt”, sade Lotus, ”förhoppningsvis beger hon sig
någonstans. Låt oss gå bort till kullen.”
Gruppen backade bakåt och lämnade Amanda ensam mitt i
ringen som blev allt större och glesare. Amanda snurrade runt
eftersom hon såg rörelser överallt runt omkring henne. När
benen nått utanför hennes synfält lugnade hon ned sig igen.
De andra slog sig ner lite längre bort i gräset.
Amanda började böka runt bland grässtråna för att finna
mer föda. Då och då stannade hon upp en kort stund och lät
sina tentakler spela i luften, varefter hon fortsatte sitt letande.
Hon sicksackade sig fram och tillbaka över gräsfältet, likt en
hund som springer och luktar på vårens doftkollektioner.
–255 –