Ebokförlaget Serum

tagit emot kunder som ville reklamera sina varor. Bakom
disken fanns ett litet kontorslandskap med ett tiotal
skrivbord. Johan undrade för sig själv om skrivborden hade
haft någon funktion eller om de bara var där för att ge ett
seriöst intryck. På väggen fanns ett fönster som vätte ut mot
själva shoppingcentret, vilket låg en våning ned.
Shoppingcentret var stort som en flyghangar med till synes
oändligt antal gångar med olika objekt till salu. Likt ett
möbelvaruhus var hyllorna sorterade efter kategori. Alla varor
bestod av VR-objekt som man kunde köpa med sig hem till
sin egen VR-miljö. Där fanns allt från enklare modeller av
växter, djur och människor till detaljerade hus, bilar och
ubåtar. Ju mer funktionalitet det var i objekten desto dyrare,
men uppenbarligen ändå med för låg vinstmarginal eftersom
shoppingcentret hade gått i konkurs. Hela shoppinghangaren
var tom på besökare så när som på två individer, vilket var
Tanja och Melanie. De hade precis kommit in genom
ingången och gick försiktigt fram i mittkorridoren.
”Kan jag hjälpa till?”, sade någon i örat på Johan.
Han vände sig om och fann sig stå näsa mot näsa med en
kallt leende kvinna. Johan tog instinktivt ett steg baklänges
av chocken att se hela sitt synfält tas upp av ett ansikte. När
han backade bak mot väggen, följde kvinnan efter och hon
–314 –