Ebokförlaget Serum

in så att hon hamnade i lä. Innanför dörren fanns en trappa
som ledde ner i beckmörkret.
En våg sköljde över däcket vilket fick vatten att forsa in
genom dörröppningen och nerför trappstegen. Herr Gödel
släppte taget om masten och gick sakta mot dörren medan
han kämpade för att hålla balansen. Han stapplade fram i
vinden likt ett fyllo på söndagspromenad, men till skillnad
från hans tidigare erfarenheter berodde gångstilen nu enbart
på externa faktorer. Tanja kände att han gick för sakta och
att han skulle spolas bort av nästa våg. Hon skrek på honom
att skynda sig, men skriket försvann i stormvinden.
Herr Gödel stapplade sig allt närmare och med allt högre
fart, men med allt mindre kontroll. En våg slog över relingen
och vattenmassor flög mot herr Gödel som i ett försök att
undkomma dem hoppade handlöst in i dörröppningen. Han
dunsade rätt på Tanja som tappade balansen och tillsammans
trillade de nerför trapporna.
Med en duns landade de i en hög på trägolvet en våning
ner i kolmörkret. Det enda ljuset som syntes kom från
dörröppningen ovan. Tanja låg stilla och försökte se sig
omkring. Då hörde hon ett kort gällt skrik som kom
någonstans lägre ner på båten. Hon försökte koncentrera sig
för att höra något mer, men det enda hon hörde därefter var
skeppets knarrande. Med en smäll blåste kabyssdörren igen
–376 –