Ebokförlaget Serum

”Han har flytt”, skrek Johan.
Han kollade snabbt igenom loggningslistorna.
”Han har stuckit till horror.wearevr.jp.”
”Vad sade du?”, skrek Jörn som var närmst. Hans
vänsterben var synligt igen.
”Horror.wearevr.jp Jag sticker dit nu. Säg till dem andra”,
sade Johan och loggade ut. Med några snabba pekningar på
objekt som verkade sväva i luften var han inloggade i den
nya basen.
Han dök upp i en mörk värld där det enda ljuset kom från
månen på den annars nattsvarta himlen. Ljuset var för svagt
för att han skulle kunna se var han befann sig. Det var helt
tyst, fast han tyckte sig kunna höra ett krafsande ljud
någonstans under sig. Månen trädde gradvis fram i en lucka
bland molnen, vilket fick en varg att börja yla.
I det tilltagande månljuset lyckades Johan urskilja ett
midjehögt kors nedstucket i marken framför honom, vars
inskription löd: Frank Stein 1745-1788.
Månen gjorde sig fri från den sista delen av molntäcket
och lös till sist upp hela landskapet. Så långt Johan kunde se
fanns fler kors och gravstenar.
Det var en ändlös övergiven kyrkogård byggd på ökensand,
kliniskt befriad från varje form av vegetation. Johan kändes
–260 –