Ebokförlaget Serum

gånger så lång svans som slutade i en hård benklinga. Dess
svans böjde sig upp ovanför apans kropp likt en skorpion.
Hannarna brölade för att varna de andra i flocken och satte
iväg för att jaga apan, som redan hade fått ett stort försprång.
”Nu gäller det att vi hänger med”, ropade Lotus.
Han reste sig upp och kastade sig mot ena hannen och
lyckades få tag i svansen precis innan hannen började springa.
Jörn fick tag i Lotus hand och tillsammans drogs de iväg på
släp. Hannen kände tyngden av främlingarna och började
springa i sicksack för att kasta av sig sina angripare.
Johan kom upp på benen för sent och kunde bara stå och
titta på hur hela flocken dundrande iväg som en gnuhjord
bort från skogsgläntan och ut i panik över de öppna fälten.
Det var ett vackert skådespel eftersom allt gick så långsamt,
ungefär som på TV när de visar en gepard i slow-motion som
springer ifatt en flyende flock.
Hannen som inte blivit angripen av Lotus och Jörn försökte
springa ifatt apan, men var för långsam.
Apdjuret närmade sig hastigt en elefantgrisunge som hade
kommit lite bakom övriga flocken. Den hårda benklingan
gungade ovanför apan i en spänd båge. När elefantgrisen såg
apdjuret vid sin sida girade den skarpt, men apan hängde
med utan problem. Elefantgrisen girade igen, men den hade
–301 –