Ebokförlaget Serum

”Visst”, sade Johan och var helt upprymd över att strax få
se ytterligare en nyhet. Som sann nätentusiast var han väldigt
svag för allt som var nytt.
”Okej, men vi måste vänta till klockan sju”, sade Lotus,
”vad är klockan?”
”Två minuter i sju”, svarade Johan.
”Oj då redan?”, sade Lotus förvånat, ”på med glasögonen,
vi kör direkt. Skynda er så att vi inte missar det. Nu är det jag
som styr, ni hänger bara med och tittar. Det du nu skall få se
Johan är inget vanligt folknöje. Nu skall du helt olagligt få
njuta av det senaste och hottaste inom branschen.”
Lotus kopplade upp sig mot en öppen VR-databas i
Reinicken Dorf i nordvästra Berlin. Det var ett vanligt V-café
med ett fyrtiotal personer närvarande.
”Håll i er nu, klockan är sju”, sade Lotus och knackade in
lite olika koder, varpå allt blev svart. Johan vände sig runt
om, men kunde inte se någonting.
”Mycket imponerande”, mumlade Johan syrligt.
Plötsligt sken allt upp och den svarta färgen blev istället
mörkblå för att övergå till svart längre bort dit
strålkastarljuset inte räckte. Oavsett åt vilket håll Johan
tittade åt kunde han inte se var ljuset kom ifrån. Det verkade
komma från dem själva, från den punkt där de verkade sväva.
I det starka halogenljuset svävade små partiklar sakta förbi.
–83 –